ICA – snart vänder det

Är du orolig för att vi nått toppen av högkonjunkturen och söker en defensiv placering att luta dig mot? Då kan ICA med attraktiv direktavkastning vara ett alternativ. Restauranger kommer vi ju i större utsträckning välja bort i sämre tider och istället bege oss till matbutikerna. Och äta bör vi annars dör vi.

Idag stängde jag min blankningsposition i ICA (BEAR ICA X5 AVA 2, Bear certifikat) efter att rapporten för andra kvartalet släpptes. Aktieslakten var fullt befogad, men nu lockar ICAs värdering om vi tror på en vändning av den negativa trenden i rörelsemarginalen.

Uselt andra kvartal men ljusare framtid(?)
Senaste kvartalet belastades av en produktmix med lägre marginaler och högre logistikkostnader. Den varma sommaren gjorde att kunder småhandlade färskvaror i de mindre butikerna. Enda glädjeämnet var att e-handeln ökade med hela 42%. Trots resultatet räknar jag ändå med en utdelning nästa år på minst 11,50 SEK vilket ger en direktavkastning på 4,3% (kurs: 266 SEK). Direktavkastningen är mycket attraktiv givet kontinuerligt ökande omsättning och därmed högre utdelning i takt med att vinsten ökar. I jämförelse med branschkollegan Axfood, som jag i och för sig på sikt är mer förtjust i, väljer jag ändå ICA i dagsläget. För 2018 prognosticerar jag p/e 22 för Axfood och p/e 15 för ICA. Jag anser att dagens värdering är ”korrekta” för båda bolagen grundat på konsensus. Ena anledningen till att jag dock väljer ICA är att jag tror på en vändning av trenden för marginalen redan detta årsskifte. Den andra är att jag ser för mycket orosmoln i konjunkturen med osäker bostadsmarknad som kan trigga en nedgång i konjunkturen. ICA är den defensiva och perfekta placeringen i sämre tider. Inköpet gjordes på 268 SEK.

Continue Reading

Boston Pizza Royalties income fund (TSX: BPF.UN.CA) – pizza med extra allt?

Tror du på bestående pizzatrend och uppskattar hög direktavkastning med utdelning varje månad? Då kan denna aktie vara något för dig. Förvänta dig dock ingen större värdeutveckling eller utdelningshöjning.

BPF är baserat i Kanada och serverar uppenbarligen välsmakande pizzor sedan 1964. Idag finns 391 restauranger utspridda över landet. Ytterligare 6 st väntas öppna under resterande del av året. Restaurangerna drivs enligt ett franchisekoncept som innebär att BPF generar omsättning via royalties på maten. Omsättningen är stabil och varken ökar eller minskar räknat i jämförbara butiker. Just nu är yielden 7,4% (1,38 CAD i utdelning vs 18,54 CAD i aktiekurs). Utdelningsandelen taktar på 103% vilket kan ses som en risk även om bolaget har en utdelningssvit på 193 raka månader inklusive 18 höjningar.

Sammantaget är BPF ett stabilt bolag vinstmässigt som påverkas mer av inhemsk politik än försäljningsutvecklingen. Nyligen höjdes exempelvis bolagsskatten med 1%-enhet. Det som jag dock tror påverkat kursen på senare tid är att lagstadgade minimilönerna håller på att höjas kraftigt i Kanada. Marknaden verkar skeptisk till bestående intjäning. Jag ser två scenarion kring minimilönerna. Det ena är att rörelsemarginalen de facto minskar i och med att lönerna ökar. Det andra är att BPF kramar ur mer per anställd samt att prishöjningar också hjälper till att åtminstone bibehålla marginalerna. Jag tror på det senare och kommer därför att köpa en mindre post vid kurs under 18 CAD. Jag har inga större förväntningar på kursen men ser fram emot årlig direktavkastning på ca 8%.

Continue Reading

Spotify – den nya svenska folkaktien?

Spotify avviker helt från min investeringsstrategi, men två svenskar har tagit fram en produkt av yppersta världsklass som vänt upp och ner på hela musikbranschen och dessutom förändrat ett konsumentbeteende. Börsvärdet överstiger redan nu H&M:s och Telias, vilket ger mig inget annat val än att dyka ner djupare i denna juvel.

Spotify grundades 2006 av entreprenörerna Martin Lorentzon och Daniel Ek. Idén var att starta en annonseringssajt, men av vissa tekniska anledningar blev resultatet en musiktjänst. Då hade radarparet ingen aning om att de skulle revolutionera sättet att lyssna på musik. Från att ladda ner och äga musiken till att istället enbart ha tillgång till den via streaming. Spotify lanserades under slutet av 2008 och framgångsnyckeln var avtal med de stora skivbolagen om rättigheten att spela upp deras musik mot en ersättning. Förhandlingarna var vältajmade i en krisande skivbransch utsatt för piratkopiering och digitalisering.

En procent av jordens befolkning betalar för Spotify
Idag har Spotify 170 miljoner lyssnare, varav 75 miljoner betalande fördelat i 65 länder. Tillväxten för betalande var senaste året +45%. Bolaget siktar på att ha 92-96 miljoner betalande lyssnare till årsskiftet och totalt över 200 miljoner aktiva lyssnare. Min personliga uppfattning är att betaltjänsten är så pass överlägsen gratistjänsten att den låga månadsavgiften motiverar en växling över till att betala avgiften. Och då är jag själv ytterst selektiv i mina val av utgifter.

Spotify som tjänst
Musiktjänsten i appen utvecklas kontinuerligt med allt bättre service, utbud och optimering av skräddarsydd musik skapat för lyssnaren. Podcasting har exempelvis också integrerats i Spotify och breddar utbudet ytterligare. Klickar man in på en artist, dyker en kalender upp med kommande konserter och länkar till biljettförsäljningen.

Övrig tjänsteutveckling pågår också och hur produkten utvecklas vidare står skrivet i stjärnorna. Exempelvis kan vissa bilägare redan nu strömma musiken ur bilradion så fort de sätter sig i bilen. Spotify har hintat om att sikta in sig på marknaden för traditionell radio. Vad det innebär återstår och se.

Bolagets mission är ”unlock the potential of human creativity by giving a million creative artists the opportunity to live off their art and billions of fans the opportunity to enjoy and be inspired by these creators.” I formuleringen står inget om musik och det är därmed inte heller begränsningen.

Spotify som plattform
Spotify skapar teoretiskt möjligheten för artister att teckna avtal direkt med Spotify, d v s utan de stora skivbolagen. Skulle det bli verklighet kan både Spotify och artisterna generera större intäkter i och med att skivbolagen undviks. Skivbolagen tar ju idag en ansenlig del av intäktskakan.

Värderingen
Ett sätt att få sig en uppfattning om Spotifys värde är att jämföra med filmvärldens motsvarighet Netflix. Jämförelsetalen ni tabellen nedan är hämtade ur de senaste Q1-rapporterna som nyligen släpptes.

 

Bruttomarginal (%) Intäkter (MUSD) Börsvärde (MUSD) Antalet betalande medlemmar

Spotify

24,9

1,14

25,5*

75 miljoner (+ 45%)
Netflix 26,9 3,70 144*

125 miljoner (+25%)

*Börskurs 152 resp 320* antalet aktier 167 778 952 resp 450 359 000

Vi konstaterar därmed att marknadens förväntningar är högre ställda på Netflix. Å andra sidan redovisar Netflix svarta siffror på sista raden till skillnad från Spotify.

Konkurrensen
Apple och Google räknas till de största hoten för Spotify. Apple och Google erbjuder Apple Music resp Google play och båda äger dessutom både hårdvaran och app-plattformarna. Spotify är därmed  beroende av att abonnenter har tillgång till den hårdvara (mobil, surfplatta) som tillverkare erbjuder. Avgifter kopplade till appar styr Apple och Google över. De har på så sätt en styrmekanism som inte ska underskattas och det återstår och se hur detta kan påverka Spotifys verksamhet i framtiden.

Slutsats
Jag är säker Spotify kommer att fortsätta revolutionera musikbranschen med sina långsiktiga grundare. De stora kontrakterade skivbolagen är också delägare i bolaget. Tillväxten kommer accelerera och börsnoteringen lär ju inte minskat uppmärksamheten. Musikbranschen växer dessutom i helhet med streaming som enskilt största tillväxtposten. Jag intog en relativt stor position i samband med raset på kvartalsrapporten (151,8 USD), samtidigt som två av de större skivbolagen valde att sälja av större poster av sina innehav.  

Continue Reading

Procter & Gamble – tråkigt men säkert

Vill du ha 4% i årlig avkastning på investerade pengar från ett bolag som höjt utdelningen i 62 år i rad och ser ut att fortsätta i samma takt?

Detaljhandeln har ju inte direkt rosat marknaden senaste året och Procter & Gambles (P&G) aktie är inget undantag. Aktien har rekylerat kraftigt den senaste tiden och ytterligare ett par procent när rapporten för tredje kvartalet släpptes och detta trots höjda estimat. Anledningen till rekylen är förutom det svaga sedimentet i branschen även bolagets låga omsättningstillväxt (1-2%) i kombination med pressad rörelsemarginal, vilket i sin tur utmanar den framtida utdelningsutvecklingen.

Historiskt sett har bolaget visat sig klara konjunkturnedgångar alldeles galant, vilket passar en defensiv portfölj för den som tror att vi snart når en konjunkturtopp. I P&G:s breda varumärkesportfölj finner vi Ariel, Always, Braun, Gillette, Head & Shoulders, OralB, Pampers, Yes och ytterligare ca 100 varumärken. En hel del väletablerade premiummärken som de allra flesta känner till mycket väl. P&G har lång historik som sträcker sig tillbaka till 1837 när bolaget grundades. Bolaget har genom årens lopp skapat försäljning i ca 180 länder där Nordamerika står för ca 45% och Europa 23%. Skuldsättningsgraden ligger på stabila 33% (långfristiga skulder / eget kapital).

Bredden i portföljen diversifierar riskerna och talar för en uthållig omsättning oavsett konjunktur. Vi kommer diska, tvätta kläder, byta blöjor och raka oss även när vi är fattiga. Frågan är bara om vi väljer billigare märken. Oavsett har konkurrensen utmanat och pressat P&G:s premiumprissättning. Det märks exempelvis inom rakningssegmentet (Gillette) som tappar 5% på grund av prispressen. Samtidigt växer, enligt senaste rapporten, omsättningen inom skönhet och hälsa (9% rep 4%) som totalt ändå står för 30% av omsättningen.

Kommer utdelningsökningen bestå?
Givet samma omsättning och vinst kan bolaget teoretiskt dubbla utdelningen innan vinsten börjar understiga utdelningen. Resonemanget tar hänsyn till kombinationen utdelning och återköp av egna aktier. Enligt senaste kvartalsrapporten återköpte P&G aktier för 0,53 USD/aktie och delade samtidigt ut 0,68 USD / aktie (ordinarie utdelning minskat med avdrag för makulerade aktier) att jämföra med operativa kassaflödet som för senaste kvartalet var 1,29 USD/aktie. Vi ser att operativa kassaflödet täcker utdelningen mer än väl om vi exkluderar förvärv och försäljningar av engångskaraktär. Återköpsprogrammet dämpar den totala utdelningen och enbart under senaste kvartalet har antalet aktier minskat med 2,3 %.

Ett frågetecken är som tidigare nämnt den nästintill obefintliga omsättningstillväxten i kombination med lägre rörelsemarginal. Bolaget redovisar prognosticerad organisk tillväxt på 1-2%. Samtidigt sjunker nettomarginalen något från 16,2% till 15,4%, till stor del orsakat av prisjusteringar som bolaget tvingats göra inom exempelvis Gilettes produktutbud.

Bolaget arbetar fokuserat på att minska totala kostnaderna. Senaste årsrapporten avslöjar kontinuerligt lägre antal anställda. P&G har dessutom exempelvis sänkt annonsinköpen med 20% eller 140 MUSD under perioden januari – augusti 2017, vilket bara det gett en marginalförstärkning på någon procent för samma period.

Slutsats
Med en portfölj bestående av väletablerade premiummärken, sund skuldsättning och stabil omsättning förväntar jag mig inte någon nämnvärd positiv utveckling på aktien, men däremot stabil utdelning sett över tiden. Jag har intagit en position på 72,5 USD som riskspridning inför en eventuell nedgång i konjunkturen.

Continue Reading

Aktier med hög och pålitlig direktavkastning

Nedan listas aktier som passar min investeringsfilosofi. Det absolut viktigaste kriteriet för mig är hög och hållbar direktavkastning (”yield”). Därför är parametrar som intjäningsförmåga, långsiktigt ägarskap och produkter i världsklass huvudnycklar till en uthållig passiv inkomst över tid.

Jag har valt att kommentera framtida påverkansfaktorer, snarare än att beskriva bolagens underliggande verksamheter. Angivna säljkurser är baserade på en teoretisk direktavkastning om 3% och som motsvarar 80% av årets vinst samt tillägg för kassa. Framtida tillväxt tar jag inte hänsyn till i säljkursen utan anpassas med tiden.

Apple (AAPL)

Kurs: 153 USD
Direktavkastning: 1,64% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 30%
Kassa per aktie: 45,2 USD
Minskat aktiekapital via återköp: 5%
Säljkurs: 267 USD

Kan man bli kär i en aktie så är Apple min själsfrände. Aktiekursen har dock stigit kraftigt sedan min analys, men nyckeltalen är fortfarande starka. Försäljningsutvecklingen på kringtjänsterna imponerar och Apple kommer tack vare sin enorma kassa och stabila vinst höja utdelningen med 10% årligen under åtskillig tid. Det ger hög framtida ”yield on cost”. Jag är särskilt förtjust i återköpsprogrammet som jag önskar fler svenska bolag borde introducera. Jag har dock nyligen avyttrat mitt innehav av skäl som ligger utanför aktiens värdering och planerar därför köpa in mig igen.

Novo Nordisk (AAPL)

Kurs: 275 DKK
Direktavkastning: 2,77% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 51%
Minskat aktiekapital via återköp: 1,9%
Säljkurs: 408 DKK

Novo Nordisk är nordens största bolag mätt i börsvärde och fokuserar främst på diabetes (80% av omsättningen). Vinstvarningar om lägre tillväxt i USA har sänkt aktiekursen och gett bra ingångsläge.

Procter & Gamble (PG)

Kurs: 86,5 USD
Direktavkastning: 3,19% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 75%
Minskat aktiekapital via återköp: 0,2% exkl Duracell
Säljkurs: 101 USD

PG är en sk ”dividend aristocrat”, men inte länge till om man ska tro marknaden. PG delar nämligen ut en allt högre andel av vinsten. Jag är dock förtjust i produktportföljen med starka varumärken som bör klara en lågkonjunktur bättre än börsens bolag i genomsnitt. Och utdelningen bör fortsätta hålla sig på en hög nivå. Aktien har fått oförtjänt mycket stryk på sista tiden.

H&M (HM)

Kurs: 217 SEK
Direktavkastning: 4,49% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 87%
Säljkurs: 307 SEK

Djupare analys av H&M finnes här. Direktavkastningen är lockande hög och frågan är hur väl bolaget klarar övergången till digitaliserad handel samt om H&M kan vända på de krympande marginalerna. H&M är relativt konjunkturoberoende och har ännu mycket mark kvar att erövra. Dessutom har nya spännande varumärken lanserats. Marknaden är uppenbarligen skeptisk vilket ger oss optimister ett bra ingångsläge.

Kopparbergs (KOPP)

Kurs: 238 SEK
Direktavkastning: 2,48% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 51%
Säljkurs: 328 SEK

Aktien rusade nyligen så pass mycket att min ingångsnivå är passerad. Potentialen är dock enorm med många marknader att erövra och produkter i världsklass. Jag har aktien på bevakning och hoppas kunna köpa mig in för runt 200 SEK.

Telia (Telia)

Kurs: 39,7 SEK
Direktavkastning: 5,04% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 53%
Säljkurs: 104 SEK

Telia är en stabil högavkastande pengamaskin. Den organiska tillväxt är obefintlig, men bolaget kan växa via förvärv. Extrautdelning lurar i hörnet vid försäljning av verksamheter. Jag har ett innehav i Telia som jag räknar med behålla länge.

Starbucks (SBUX)

Kurs: 63,3 USD
Direktavkastning: 1,58% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 53%
Minskat aktiekapital via återköp: 4,9%
Målkurs för inköp: 51 USD

Starbucks måste jag bara ha med på listan trots att den är för(?) högt värderad. Men kvalitet kostar. Varumärket är oerhört starkt med produkter och koncept i världsklass. Starbucks växer snabbt och expanderar på nya marknader. Nuvarande värdering relativt andra investeringsalternativ gör att jag avvaktar än så länge och hoppas på bättre ingångsläge framöver.

General Mills (GIS)

Kurs: 56,5 USD
Direktavkastning: 3,15% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 64%
Minskat aktiekapital via återköp: 1%
Säljkurs: 75 USD

General Mills förfogar liksom Procter & Gamble över ett antal kända varumärken som bör bibehålla god försäljning oavsett konjunktur. Medan PG äger dagligvarurelaterat, innehar GIS (onyttiga) livsmedel i sin portfölj. En stabil och hög direktavkastning gör att ett litet innehav platsar i portföljen.

Omega Healthcare Investors (OHI)

Kurs: 31,5 USD
Direktavkastning: 7,46% (2016 års bokslut)
Säljkurs: 51 USD

OHI är en högavkastande sk REIT som tjänar merparten av sina pengar på uthyrning av fastigheter inom äldreomsorg. Kundportföljen är imponerande bred och utspridd i USA och UK. Så länge investeringsklimatet och fastighetsmarknaden är positiv är avkastningen på denna aktie både hög och således ihållande. Skuldsättningsgraden ligger på strax under 50% och merparten av räntorna har en längre bindningstid. Jag kan därför inte motstå en tårtbit av denna.

Kohl’s (KSS)

Kurs: 38,1 USD
Direktavkastning: 5,25% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 64%
Kassa per aktie: 6,2 USD
Minskat aktiekapital via återköp: 8%
Säljkurs: 89 USD

Aktien har gått kräftgång under en längre trots ständigt höjd utdelning. Ingångsläget är intressant och fortsätter försäljningen i någorlunda liknande takt, har vi en säker kassako att luta oss tillbaka på i många år. Jag har nyligen förvärvat en liten post för att inte exponeringen mot detaljhandeln ska bli alltför stor. Kohl’s liksom H&M utmanas av pågående digitalisering och med det ett ändrat konsumentbeteende.

Boston Pizza (BPF-UN)

Kurs: 22,95 CAD
Direktavkastning: 6,01% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 74%
Säljkurs: 50 USD

Stabilt franchising koncept som genererar pålitlig och framförallt hög avkastning. Så länge kanadensarna och amerikanerna äter pizza bör avkastningen förbli stabil.

Brookfield Renewable Partners (BEP)

Kurs: 31,75 USD
Direktavkastning: 5,89% (2016 års bokslut)
FFO per aktie: 1,41 USD
Kassaflöde från verksamheten per aktie: 2,13 USD
Säljkurs: 65 USD

BEP äger, driver och utvecklar tillgångar som genererar förnyelsebar energi. 2/3 av tillgångarna återfinns i USA. Resterande är utspridda i Kanada, Brasilien och Europa. Den totala installerade kapaciteten ligger på över 10 000 MW där merparten är vattenkraft. Över 90% är kontrakterat med genomsnittlig kontraktstid på ytterligare 16 år. BEP tillämpar FFO-principen i sin redovisning. FFO (Funds From Operations) används av bolag som tjänar pengar på tillgångar och definierar ett kassaflöde. Till intjäningen adderas avskrivningar, amorteringar och vinster från försäljningar av tillgångar. Direktavkastningen är hög och ser ihållande ut så länge inte inlåningsräntan börjar rusa. Skuldsättningsgraden ligger enligt mina beräkningar på låga 37%.

Kinnevik (KINVB)

Kurs: 240 SEK
Direktavkastning: 3,32% (2016 års bokslut)
Substansvärde: 289 SEK (2017-03-31)
Minskat aktiekapital via återköp: ca 0,7%
Säljkurs: 289 SEK

Kinnevik är ett investmentbolag som satsar på digitalisering. Både direktavkastningen och substansrabatten är i dagsläget högt, vilket innebär ett bra ingångsläge som jag nyttjat. Kinneviks portfölj innehåller en hel del spännande beståndsdelar.

Enterprise Products Partners (EPD)

Kurs: 26,6 USD
Direktavkastning: 6,24% (2016 års bokslut)
Kassaflöde från verksamheten per aktie: 1,92 USD
Säljkurs: 32 USD

EPD erbjuder service inom energisektorn i USA, vilket inkluderar ca 80 000 km rörledningar, 260 Megafat av lagerkapacitet av flytande naturgas, olja, petrokemiska och raffinerade produkter samt 14 BCF lagerkapacitet av naturgas. Direktavkastningen har höjts i 54 raka kvartal(!) och är imponerande hög. Det bör fortsätta i samma takt så länge inte oljesektorn kollapsar. Skuldsättningsgraden ligger enligt mina beräkningar på 45%.

Har du ytterligare förslag som matchar ovanstående korg av aktier?

Continue Reading

Överlever H&M pågående digitalisering?

H&M är en av mina absolut största favoriter alla kategorier. En konjunkturoberoende vinstmaskin som kontinuerligt erövrar nya marknader. Det är dock första gången jag börjar tveka på fortsatta framgångar för bolaget. Jag ser främst två tuffa orosmoment: dels den pågående digitaliseringen av samhället och dels de kontinuerligt krympande marginalerna för bolaget.

H&M har idag en väl fungerande logistik för distribution till och från hushållen via onlinehandel. Den viktiga frågan här anser jag är strategin kring fraktkostnaden. Idag är fraktkostnaden i Europa 40 – 50 SEK för standardleverans och ca 80 SEK (25 USD i USA) för dagen efter leverans (flat rate). Under mars pågår exempelvis en kampanj som berättigar till fraktfri leverans vid beställning över 7 EUR i Europa (40 USD i USA). Dagens fraktkostnad i förhållande till prisläget på kläderna är i kundens ögon förhållandevis hög. Det blir därför intressant och exempelvis se utfallet av kampanjen. Till saken hör att H&M gjort större investeringar i näthandeln som bör kunna matcha konkurrensen bättre. Numera är returerna fraktfria och det går även bra att lämna tillbaka ångrade köp till butikerna. Det sistnämnda är en del av integreringsstrategin mellan fysiska butiker och näthandeln.

Marginalutvecklingen är som jag ser det den andra utmaningen bolaget står inför. Bruttomarginalen i procent krymper enligt tabellen nedan (källa: H&M:s hemsida) i oroväckande snabb hastighet, men växer trots allt i SEK tack vare kontinuerlig expansion. Även rörelsemarginalen i procent krymper, tyvärr likaså i SEK. Förhoppningsvis kan den trenden vända nu när det mesta av onlineinvesteringarna är bokförda, vilket i sin tur bör minska risken för lägre utdelning. I dagarna redovisades en bruttomarginal på 52,1% för Q1 (vs 52,0% Q2). Rörelsemarginalen blev 6,7% (7,5%). Första kvartalet är dock normalt bolagets svagaste.

Nyckeltal 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Försäljning (inkl moms, SEK) 125 966 128 810 140 948 150 090 176 620 209 921 222 865
Antal butiker 2 206 2 472 2 776 3 132 3 511 3 924 4 351
Bruttomarginal (%) 62,9% 60,1% 59,5% 59,1% 58,8% 57,0% 55,2%
Rörelsemarginal (%) 22,7% 18,5% 18,0% 17,2% 16,9% 14,9% 12,4%
Rörelsemarginal (SEK) 28 594 23 830 25 371 25 815 29 849 31 278 27 635
Kostnad sålda varor (SEK) 40 214 43 852 48 928 52 537 62 367 77 694 86 090

Valutaeffekterna är knepiga att analysera i sammanhanget. Inköpen sker till största del i Asien i USD, samtidigt som försäljningspotentialen är stor i USA, vilket bör balansera valutarisken.

I övrigt ska H&M:s sidoprojekt inte heller försummas. Slår någon av övriga varumärken (COS, & Other Stories, Monki, Weekday, Cheap Monday och H&M Home) väl ut ger det klirr i kassan för bolaget. Intäkterna kannibaliserar heller inte på H&M:s varumärke då övriga märken har andra målgrupper och prissegment. Dessutom lanserades under första kvartalet ett nytt spännande varumärke ARKEN. Varumärket blir dyrare än H&M och kommer ha eget café. De nya butikerna kommer även att sälja kläder från andra märken. Den första butiken öppnar i höst i London.

Sammantaget ser jag fortfarande H&M som ett intressant alternativ utifrån utdelningsperspektivet. Investeringskostnaderna som nu är genomförda och som därmed inte bör belasta resultatet i samma utsträckning framöver kommer förhoppningsvis vända trenden på rörelsemarginalen, förutsatt att försäljningen fortsätter öka i samma takt. Försäljningspotentialen i Kina och Sydamerika är vidare stor. För den långsiktige är dagens kurs på 227 SEK attraktiv ingångsnivå med yield på 4,3%.

Håller du med?

Continue Reading

Intressant fond till premiepensionssparandet

Det finns sedan hösten 2016 ett premiepensionsval (PPM) som följer min investeringsfilosofi. Den heter Aktiespararna Direktavkastning (Nr 874503) och följer Six Sweden Dividend 15-index, d v s de 15 bolag från Stockholmsbörsens mest omsatta aktier som har högst direktavkastning de senaste tre åren. Förvaltningsavgiften är på relativt låga 0,3%. Jag har valt att satsa 35% av premiepensionen i denna fond. Andelen bör förutom riskviljan även påverkas av kvarvarande tid till pension.

Ett alternativ eller komplement till ovan är Spiltan Aktiefond Investmentbolag (Nr 358309 ) som inriktar sig på svenska investmentbolag. Förvaltningsavgiften är på låga 0,2%. Jag har valt att ha med även denna i PPM-portföljen.

Har du hittat fler liknande alternativ?

Continue Reading

Ränta på ränta effekten – motorvägen till hög inkomst

Att äga aktier med stabil avkastning (”yield”) år efter år gör dig rik snabbare när avkastningen återinvesteras. Går aktierna upp i värde ökar naturligtvis förmögenheten, men även om värdet på aktierna sjunker höjs den passiva inkomsten istället i raskare takt, förutsatt att själva utdelningen inte sjunker nämnvärt. En win-win situation helt enkelt!

Lägre aktiekurs är alltså positivt för portföljens totala yield, eftersom återinvesteringen sker till lägre inköpskurs. Genererar aktieinnehavet dessutom utdelningstillväxt blir effekten på inkomsten ännu mer accelererande. Dock ökar även aktiekursen mest troligt i takt med utdelningen.

För att förklara och åskådliggöra den s k ränta-på-ränta-effekten följer nedan några räkneexempel :

1 000 aktier a 100 SEK köps in för totalt 100 000 SEK med årlig direktavkastning på 5%, d v s 5 SEK i utdelning per aktie. Efter år ett blir utdelningen följaktligen 5 000 SEK. Dessa pengar återinvesteras i nya aktier till oförändrat pris och innehavet blir därefter 1 050 aktier till ett värde av 105 000 SEK. Året därpå delas 5 250 SEK ut (5 SEK x 1 050 aktier). Och så fortsätter det. På fem år är utdelningen ökat med 21% med oförändrat aktievärde. Portföljen har under 5 år gått från 100 000 SEK till 121 400 SEK enbart tack vare utdelningen. Se tabellen nedan. Vi antar att inget externt kapital tillförs, all utdelning återinvesteras, skattesatsen är satt till 0% och courtaget får för enkelhetens skull motsvara avrundningen för återköpen av jämnt antal aktier.

Aktiepris startvärde (SEK) 100
Årlig förändring i aktiepris 0,0%
Antal aktier startvärde (st) 1000
Utdelning startvärde (SEK) 5,0%
Årlig utdelningstillväxt 0,0%
Start År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10
Aktiens pris (SEK) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Antal aktier (st) 1 000 1050 1102 1157 1214 1274 1337 1403 1473 1546 1623
Portföljvärde (SEK) 100 000 105 000 110 200 115 700 121 400 127 400 133 700 140 300 147 300 154 600 162 300
Utdelning (SEK) 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0
Yield ”on cost” (%) 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0%
Passiv årsinkomst (SEK) 5 000 5 250 5 510 5 785 6 070 6 370 6 685 7 015 7 365 7 730 8 115
Passiv inkomst per månad (SEK) 417 438 459 482 506 531 557 585 614 644 676
Inkomstökning från startår 5% 10% 16% 21% 27% 34% 40% 47% 55% 62%
Portföljvärdesökning från startår 5% 10% 16% 21% 27% 34% 40% 47% 55% 62%

Skulle nu aktiekursen och utdelningen öka med rimliga 10% resp 5% accelererar portföljvärdet och den passiva inkomsten oerhört snabbt. Då blir portföljvärdet hela 372 202 SEK och inkomstutvecklingen höjd med 134% på 10 år! Se tabellen nedan:

Aktiepris startvärde (SEK) 100
Årlig förändring i aktiepris 10,0%
Antal aktier startvärde (st) 1000
Utdelning startvärde (SEK) 5,0%
Årlig utdelningstillväxt 5,0%
Start År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10
Aktiens pris (SEK) 100 110 121 133 146 161 177 195 214 236 259
Antal aktier (st) 1 000 1045 1090 1135 1179 1223 1267 1310 1352 1394 1435
Portföljvärde (SEK) 100 000 114 950 131 890 151 069 172 617 196 965 224 457 255 282 289 813 328 698 372 202
Utdelning (SEK) 5,0 5,3 5,5 5,8 6,1 6,4 6,7 7,0 7,4 7,8 8,1
Yield ”on cost” (%) 5,0% 5,3% 5,5% 5,8% 6,1% 6,4% 6,7% 7,0% 7,4% 7,8% 8,1%
Passiv årsinkomst (SEK) 5 000 5 486 6 009 6 570 7 165 7 804 8 490 9 217 9 988 10 813 11 687
Passiv inkomst per månad (SEK) 417 457 501 547 597 650 707 768 832 901 974
Inkomstökning från startår 10% 20% 31% 43% 56% 70% 84% 100% 116% 134%
Portföljvärdesökning från startår 15% 32% 51% 73% 97% 124% 155% 190% 229% 272%

Slutsatsen är att uthållig eller stigande aktieutdelning ökar den passiva inkomsten i mycket snabbare takt. Vi hjälps åt och hitta rätt aktier som ger denna utveckling 😉

Vad gör du med utdelningen?

Continue Reading

Sätta målet för privatekonomin

Vad man än gör i livet underlättas och effektiviseras insatser som är kopplade till konkreta och realistiska mål. För det privatekonomiska målet fokuserar jag på den passiva inkomsten (”yielden”) snarare än portföljvärdet. Så frågan är vilken nivå på löpande inkomsten räcker? Det blir målet att arbeta mot.

Utgå från önskad årlig yield i beräkningen av målnivån på förmögenheten. Är exempelvis nettoinkomsten 578 000 SEK per år tillräcklig, krävs en portfölj av tillgångar som betalar ut denna summa varje år. 578 000 SEK motsvarar en årslön (inkomst av tjänst) på 1 000 000 SEK enligt skatteverkets hemsida för 2016.

Är kravet på varje investering 5% i nettoyield, krävs ett portföljvärde på totalt 578 000 / 0,05 = 11 560 000 SEK.

Nästa steg är att bestämma riskspridningen, d v s fördelningen mellan tillgångsslagen. Exempelvis kan aktier utgöra 50% och reala tillgångar (fastigheter) 50%. En viss andel kan med fördel avvaras i ytterligare riskspridning för hedge mot fall. Exempel är råvaror och valutor. Denna blogg fokuserar dock på de två förstnämnda tillgångsslagen, aktier och fastigheter. Placering i guld och valutor, som klarar ekonomiska kriser bättre kan dock vara en god idé.

Investeringar i reala tillgångar brukar i de flesta fall belånas till viss del. Exempelvis kan 25% utgöras av kontantinsats och resterande 75% av lånedel. Det gör att egna totala kapitalinsatsen blir 0,25*0,5*11 560 000 = 1 445 000 SEK för fastighetsdelen. Banker bör rimligtvis godkänna fördelningen och därmed finansiera direktavkastningen med resterande 4 335 000 SEK via lånedelen.

Notera då att portföljvärdet med eget kapital plötsligt nu sjunker till totalt 7 225 000 SEK (11 560 000 SEK – 4 335 000 SEK) för att yielda motsvarande 1 MSEK i årslön före skatt! Lägg därtill att om jag lyckas med konststycket och hitta en aktie med en årlig utdelningstillväxt på 10% så dubblas yielden på 7 år, vilket i sin tur halverar behovet av tillgångsvärdet för just den investeringen. Läs mer om den s k ränteeffekten här.

Aktieinvesteringen skulle också kunna utgöras av belåning, men på grund av högre volatilitet på enskilda värdepapper i förhållande till fastighetsmarknaden belånar jag med några få procent i ett läge då räntorna är mycket låga i förhållande till direktavkastningsmöjligheterna.

Vad har du för mål?

Continue Reading

ETF –riskspridning med ”high yield” och ”dividend growth”

Global X Superincome Preferred ETF (Ticker: SPFF) är en ”high yield” ETF som ger hela 5,3% i årlig yield (kurs: 13,59 USD). ProShares S&P 500® Dividend Aristocrats ETF (NOBL) är istället en “dividend growth” med 2,48% i yield (kurs: 55,20 USD). Båda är bra alternativ i en diversifierad utdelningsportfölj.

SPFF

SPFF innehåller 50 preferensaktier. Samtliga placerar sig bland Nordamerikas mest avkastande preferensaktier och följer därmed mer eller mindre S&P Enhanced Yield North American Preferred Stock Index. Exempel på papper är Wells Fargo & Co, HSBC och JP Morgan. Fonden delar för närvarande ut månadsvis 0,0725 USD per andel. Förvaltningsavgiften ligger på 0,58%. Ställer något av bolagen i innehavet in sin utdelning regleras det i portföljen för att följa strategin enligt ovan. Det bör rimligtvis säkra kontinuerlig utdelning. SPFF är ändå en riskfylld placering. Vid jämförelse med hur S&P U.S. preferred stock index utvecklades under finanskrisen, skulle SPFF sannolikt tappa ca 2/3 av sitt värde om den funnits då.

Det intressanta ur ett yieldperspektiv är dock om ETF:en bibehåller sin utdelning trots eventuellt ras. iShares U.S. Preferred Stock ETF (PFF) är en annan ETF som följer S&P U.S. preferred stock index bibehöll utdelningarna i jämn och fin takt trots raset under finanskrisen. Ca 0,2 dollar per månad delades ut till ägarna. Kursen för PFF bottnade då på runt 15 USD. Senaste årets utdelning är 1,81 USD, vilket ger en yield (on cost) på utmärkta 12% om investeringen tajmats på botten.

NOBL

NOBL har en annan spännande strategi och fokuserar enbart på aktier inom S&P 500 som haft utdelningstillväxt senaste 25 åren (”dividend aristocrats”). ETF:en innehåller 50 bolag och förvaltningsavgiften är låga 0,35%. Men varför välja utdelningstillväxt? Jo, för att en aktie som ökar utdelningen med 10% varje år har dubblat sin utdelning efter 7 år. Med denna ETF förväntar jag mig därför successivt höjd utdelning vilket också skett hittills.

Slutsats

Summerat är SPFF en riskfylld placering, men för mig som tittar på yielden ett högintressant alternativ. Köpet görs med fördel i det ögonblicket raset skett. NOBL däremot innehåller kvalitet och köp kan kontinuerligt göras utan behov av bra timing.

Håller du med?

Om ETF:er:
En ETF är en börshandlad fond. Den handlas som en aktie men liknar mer eller mindre en indexfond. ETF:er är relativt passivt förvaltade portföljer av värdepapper, vilket gör att förvaltningsavgiften är lägre än för en traditionell fond. Investeringen är ett bra alternativ för riskspridning av aktier inom en marknad eller nisch.

Om preferensaktier:
Preferensaktier har företrädesrätt framför andra aktier, när det exempelvis gäller utdelning och möjlighet att få tillbaka en del av investeringen om bolaget går under. Man är dock inte garanterad utdelning. Dessutom kan bolaget ha rätt att köpa aktien till förutbestämt inlösenpris som ofta är ursprungspriset.

Continue Reading