Lån – manna från himlen till den investeringsvillige

“Den som är satt i skuld är icke fri” är titeln på en bok skriven av Göran Persson och symboliserar känslan hos de flesta i Sverige. Vi andra drar nytta av detta och belånar oss med bästa villkoren. Nedan förklaras varför du ska se bra lån som en förmån som påskyndar din väg till rikedom.  

Beakta först och främst skillnaden mellan bra och dåliga lån, d v s lån med säkerhet (bostadslån etc) och lån utan säkerhet (privatlån, SMS-lån etc). Lån ska knytas till en säkerhet som under låneperioden täcker lånets storlek, även om underliggande säkerhet minskar i värde. Detta för att inte riskera en kreditgivare som tvingar dig till beslut du inte vill ta, t e x att tvångssälja underliggande tillgångar för att täcka lånet. Det löses via rimlig belåningsgrad. För fastigheter är en initial belåning på 70% rimlig med sikte på 50% över tid via amortering. För börsens största bolag noterar vi historiska börsras på upp till 70% och belåning sätts med det i beaktning, d v s till max 30% med underliggande tillgångar beståendes av diversifierad portfölj.

Så varför ska vi inte skrämmas av lån? Jo, riksbanken har till uppgift säkra en inflation på 2% i Sverige. Det är bra för ditt lån. För med inflation sjunker lånets värde med motsvarande procentsats om Riksbanken klarar av att nå upp till satt mål. Det förklaras med ett enkelt exempel. Under 60-talet byggdes 3:or i ett område utanför centrala Göteborg. Bostäderna såldes till den då respektabla summan 5 000 SEK. Inflationen hjälper helt enkelt din skuld att ”ruttna” i värde.

Lån för investeringar med bättre avkastning än ränteutgiften sker naturligtvis när räntan på lånet understiger avkastningen som lånet bidrar till. Idag, januari 2017, är det inga större svårigheter och erhålla lån till 0,8% (efter avdrag) ränta, exempelvis via belåning på boendet. Kvalitativa bolag på Stockholmsbörsen direktavkastar mellan 2-5%. Avkastningen för uthyrning av fastigheter ligger på mellan 3%-12%. Skillnaden mellan avkastning och lånekostnader är mao upp till 11% per år, samtidigt som skulden ”ruttnar” med 2% per år (om då riksbanken klarar målet). Om dessutom underliggande tillgång stiger i värde är det ju jackpot! Risken är omvänt att underliggande säkerheter minskar i värde i så pass hög grad att kreditgivaren tvingar dig och genomföra åtgärder för att rädda lånesituationen. Deflation är ytterligare en risk i sammanhanget.

Vad vågar du göra?

Continue Reading

Intressant fond till premiepensionssparandet

Det finns sedan hösten 2016 ett premiepensionsval (PPM) som följer min investeringsfilosofi. Den heter Aktiespararna Direktavkastning (Nr 874503) och följer Six Sweden Dividend 15-index, d v s de 15 bolag från Stockholmsbörsens mest omsatta aktier som har högst direktavkastning de senaste tre åren. Förvaltningsavgiften är på relativt låga 0,3%. Jag har valt att satsa 35% av premiepensionen i denna fond. Andelen bör förutom riskviljan även påverkas av kvarvarande tid till pension.

Ett alternativ eller komplement till ovan är Spiltan Aktiefond Investmentbolag (Nr 358309 ) som inriktar sig på svenska investmentbolag. Förvaltningsavgiften är på låga 0,2%. Jag har valt att ha med även denna i PPM-portföljen.

Har du hittat fler liknande alternativ?

Continue Reading

Ränta på ränta effekten – motorvägen till hög inkomst

Att äga aktier med stabil avkastning (”yield”) år efter år gör dig rik snabbare när avkastningen återinvesteras. Går aktierna upp i värde ökar naturligtvis förmögenheten, men även om värdet på aktierna sjunker höjs den passiva inkomsten istället i raskare takt, förutsatt att själva utdelningen inte sjunker nämnvärt. En win-win situation helt enkelt!

Lägre aktiekurs är alltså positivt för portföljens totala yield, eftersom återinvesteringen sker till lägre inköpskurs. Genererar aktieinnehavet dessutom utdelningstillväxt blir effekten på inkomsten ännu mer accelererande. Dock ökar även aktiekursen mest troligt i takt med utdelningen.

För att förklara och åskådliggöra den s k ränta-på-ränta-effekten följer nedan några räkneexempel :

1 000 aktier a 100 SEK köps in för totalt 100 000 SEK med årlig direktavkastning på 5%, d v s 5 SEK i utdelning per aktie. Efter år ett blir utdelningen följaktligen 5 000 SEK. Dessa pengar återinvesteras i nya aktier till oförändrat pris och innehavet blir därefter 1 050 aktier till ett värde av 105 000 SEK. Året därpå delas 5 250 SEK ut (5 SEK x 1 050 aktier). Och så fortsätter det. På fem år är utdelningen ökat med 21% med oförändrat aktievärde. Portföljen har under 5 år gått från 100 000 SEK till 121 400 SEK enbart tack vare utdelningen. Se tabellen nedan. Vi antar att inget externt kapital tillförs, all utdelning återinvesteras, skattesatsen är satt till 0% och courtaget får för enkelhetens skull motsvara avrundningen för återköpen av jämnt antal aktier.

Aktiepris startvärde (SEK) 100
Årlig förändring i aktiepris 0,0%
Antal aktier startvärde (st) 1000
Utdelning startvärde (SEK) 5,0%
Årlig utdelningstillväxt 0,0%
Start År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10
Aktiens pris (SEK) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Antal aktier (st) 1 000 1050 1102 1157 1214 1274 1337 1403 1473 1546 1623
Portföljvärde (SEK) 100 000 105 000 110 200 115 700 121 400 127 400 133 700 140 300 147 300 154 600 162 300
Utdelning (SEK) 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0
Yield ”on cost” (%) 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0%
Passiv årsinkomst (SEK) 5 000 5 250 5 510 5 785 6 070 6 370 6 685 7 015 7 365 7 730 8 115
Passiv inkomst per månad (SEK) 417 438 459 482 506 531 557 585 614 644 676
Inkomstökning från startår 5% 10% 16% 21% 27% 34% 40% 47% 55% 62%
Portföljvärdesökning från startår 5% 10% 16% 21% 27% 34% 40% 47% 55% 62%

Skulle nu aktiekursen och utdelningen öka med rimliga 10% resp 5% accelererar portföljvärdet och den passiva inkomsten oerhört snabbt. Då blir portföljvärdet hela 372 202 SEK och inkomstutvecklingen höjd med 134% på 10 år! Se tabellen nedan:

Aktiepris startvärde (SEK) 100
Årlig förändring i aktiepris 10,0%
Antal aktier startvärde (st) 1000
Utdelning startvärde (SEK) 5,0%
Årlig utdelningstillväxt 5,0%
Start År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10
Aktiens pris (SEK) 100 110 121 133 146 161 177 195 214 236 259
Antal aktier (st) 1 000 1045 1090 1135 1179 1223 1267 1310 1352 1394 1435
Portföljvärde (SEK) 100 000 114 950 131 890 151 069 172 617 196 965 224 457 255 282 289 813 328 698 372 202
Utdelning (SEK) 5,0 5,3 5,5 5,8 6,1 6,4 6,7 7,0 7,4 7,8 8,1
Yield ”on cost” (%) 5,0% 5,3% 5,5% 5,8% 6,1% 6,4% 6,7% 7,0% 7,4% 7,8% 8,1%
Passiv årsinkomst (SEK) 5 000 5 486 6 009 6 570 7 165 7 804 8 490 9 217 9 988 10 813 11 687
Passiv inkomst per månad (SEK) 417 457 501 547 597 650 707 768 832 901 974
Inkomstökning från startår 10% 20% 31% 43% 56% 70% 84% 100% 116% 134%
Portföljvärdesökning från startår 15% 32% 51% 73% 97% 124% 155% 190% 229% 272%

Slutsatsen är att uthållig eller stigande aktieutdelning ökar den passiva inkomsten i mycket snabbare takt. Vi hjälps åt och hitta rätt aktier som ger denna utveckling 😉

Vad gör du med utdelningen?

Continue Reading

Sätta målet för privatekonomin

Vad man än gör i livet underlättas och effektiviseras insatser som är kopplade till konkreta och realistiska mål. För det privatekonomiska målet fokuserar jag på den passiva inkomsten (”yielden”) snarare än portföljvärdet. Så frågan är vilken nivå på löpande inkomsten räcker? Det blir målet att arbeta mot.

Utgå från önskad årlig yield i beräkningen av målnivån på förmögenheten. Är exempelvis nettoinkomsten 578 000 SEK per år tillräcklig, krävs en portfölj av tillgångar som betalar ut denna summa varje år. 578 000 SEK motsvarar en årslön (inkomst av tjänst) på 1 000 000 SEK enligt skatteverkets hemsida för 2016.

Är kravet på varje investering 5% i nettoyield, krävs ett portföljvärde på totalt 578 000 / 0,05 = 11 560 000 SEK.

Nästa steg är att bestämma riskspridningen, d v s fördelningen mellan tillgångsslagen. Exempelvis kan aktier utgöra 50% och reala tillgångar (fastigheter) 50%. En viss andel kan med fördel avvaras i ytterligare riskspridning för hedge mot fall. Exempel är råvaror och valutor. Denna blogg fokuserar dock på de två förstnämnda tillgångsslagen, aktier och fastigheter. Placering i guld och valutor, som klarar ekonomiska kriser bättre kan dock vara en god idé.

Investeringar i reala tillgångar brukar i de flesta fall belånas till viss del. Exempelvis kan 25% utgöras av kontantinsats och resterande 75% av lånedel. Det gör att egna totala kapitalinsatsen blir 0,25*0,5*11 560 000 = 1 445 000 SEK för fastighetsdelen. Banker bör rimligtvis godkänna fördelningen och därmed finansiera direktavkastningen med resterande 4 335 000 SEK via lånedelen.

Notera då att portföljvärdet med eget kapital plötsligt nu sjunker till totalt 7 225 000 SEK (11 560 000 SEK – 4 335 000 SEK) för att yielda motsvarande 1 MSEK i årslön före skatt! Lägg därtill att om jag lyckas med konststycket och hitta en aktie med en årlig utdelningstillväxt på 10% så dubblas yielden på 7 år, vilket i sin tur halverar behovet av tillgångsvärdet för just den investeringen. Läs mer om den s k ränteeffekten här.

Aktieinvesteringen skulle också kunna utgöras av belåning, men på grund av högre volatilitet på enskilda värdepapper i förhållande till fastighetsmarknaden belånar jag med några få procent i ett läge då räntorna är mycket låga i förhållande till direktavkastningsmöjligheterna.

Vad har du för mål?

Continue Reading

ETF –riskspridning med ”high yield” och ”dividend growth”

Global X Superincome Preferred ETF (Ticker: SPFF) är en ”high yield” ETF som ger hela 5,3% i årlig yield (kurs: 13,59 USD). ProShares S&P 500® Dividend Aristocrats ETF (NOBL) är istället en “dividend growth” med 2,48% i yield (kurs: 55,20 USD). Båda är bra alternativ i en diversifierad utdelningsportfölj.

SPFF

SPFF innehåller 50 preferensaktier. Samtliga placerar sig bland Nordamerikas mest avkastande preferensaktier och följer därmed mer eller mindre S&P Enhanced Yield North American Preferred Stock Index. Exempel på papper är Wells Fargo & Co, HSBC och JP Morgan. Fonden delar för närvarande ut månadsvis 0,0725 USD per andel. Förvaltningsavgiften ligger på 0,58%. Ställer något av bolagen i innehavet in sin utdelning regleras det i portföljen för att följa strategin enligt ovan. Det bör rimligtvis säkra kontinuerlig utdelning. SPFF är ändå en riskfylld placering. Vid jämförelse med hur S&P U.S. preferred stock index utvecklades under finanskrisen, skulle SPFF sannolikt tappa ca 2/3 av sitt värde om den funnits då.

Det intressanta ur ett yieldperspektiv är dock om ETF:en bibehåller sin utdelning trots eventuellt ras. iShares U.S. Preferred Stock ETF (PFF) är en annan ETF som följer S&P U.S. preferred stock index bibehöll utdelningarna i jämn och fin takt trots raset under finanskrisen. Ca 0,2 dollar per månad delades ut till ägarna. Kursen för PFF bottnade då på runt 15 USD. Senaste årets utdelning är 1,81 USD, vilket ger en yield (on cost) på utmärkta 12% om investeringen tajmats på botten.

NOBL

NOBL har en annan spännande strategi och fokuserar enbart på aktier inom S&P 500 som haft utdelningstillväxt senaste 25 åren (”dividend aristocrats”). ETF:en innehåller 50 bolag och förvaltningsavgiften är låga 0,35%. Men varför välja utdelningstillväxt? Jo, för att en aktie som ökar utdelningen med 10% varje år har dubblat sin utdelning efter 7 år. Med denna ETF förväntar jag mig därför successivt höjd utdelning vilket också skett hittills.

Slutsats

Summerat är SPFF en riskfylld placering, men för mig som tittar på yielden ett högintressant alternativ. Köpet görs med fördel i det ögonblicket raset skett. NOBL däremot innehåller kvalitet och köp kan kontinuerligt göras utan behov av bra timing.

Håller du med?

Om ETF:er:
En ETF är en börshandlad fond. Den handlas som en aktie men liknar mer eller mindre en indexfond. ETF:er är relativt passivt förvaltade portföljer av värdepapper, vilket gör att förvaltningsavgiften är lägre än för en traditionell fond. Investeringen är ett bra alternativ för riskspridning av aktier inom en marknad eller nisch.

Om preferensaktier:
Preferensaktier har företrädesrätt framför andra aktier, när det exempelvis gäller utdelning och möjlighet att få tillbaka en del av investeringen om bolaget går under. Man är dock inte garanterad utdelning. Dessutom kan bolaget ha rätt att köpa aktien till förutbestämt inlösenpris som ofta är ursprungspriset.

Continue Reading

Apple – stabil utdelningstillväxt och massivt återköpsprogram

Apple är ur yieldperspektivet ett högintressant alternativ. Om 10 år är yielden 5,6 % baserat på dagens kurs 105 USD och oförändrat återföringsprogram. Under tiden minskar även Apples aktieantal med ca 5% per år förutsatt oförändrad aktiekurs. Frågan är bara om Apple fortsätter leverera produkter av yttersta världsklass.

Apple redovisade förra veckan ett stabilt resultat för kvartal tre med följande utvalda siffror:

Försäljning (MUSD) 42 400 Utdelning per aktie och år (USD) 2,28 (2,17 % i yield)
Vinst (MUSD) 7 800 Utdelning och återköp (MUSD) – 9 mån 32 754 (9 058 via utdelning)
Vinst per aktie (USD) 1,42 Börsvärde (MUSD) 574 642
P/E tal årsbasis 11,9 Aktiekurs (USD) 105
Kassa (MUSD) 18 237 Antal aktier (Tusen) 5 472 781

Apple generar stabil årlig utdelningstillväxt på 10%. Om tio år delas därför 5,91 USD ut per aktie, d v s 5,6 % i yield baserat på dagens kurs och intakt återföringsprogram. Dessutom har Apple ett massivt återköpsprogram, som innebär att Apple köper och makulerar egna aktier. Effekten är att totala börsvärdet minskar, vilket förbättrar nyckeltalen. Chansen är dock att själva aktiekursen ökar i och med att värderingen sker mot nyckeltal och framtida förväntningar. Återköpsprogrammet ingår i Apples verksamhet att återinföra 250 000 MUSD till aktieägarna innan mars 2018. I praktiken innebär det att antalet aktier minskas med ca 5% per år. Siffran baseras på återköp gjorda under årets första nio månader.

Apples försäljning domineras av Iphone som står för 56,7% av totala intäkterna. Det innebär att bolagets värde på kort sikt står och faller med utvecklingen av Iphoneförsäljningen. Sett till vinstens korrelation med aktiekursen (P/E = 11,9) ser marknaden ut och bedöma att Iphoneförsäljningen peakat. Kassan är på svindlande 18 237 M USD, vilket innebär att det finns likvida medel till utveckling av nya ”killer applications”. Exempel på ett spännande projekt som pågår är utvecklingen av Apple Car med kodnamnet ”Titan”. Det är bara fantasin som sätter gränserna för vad det kommer innebära. Historiskt sett har Apple nästan uteslutande lyckats med sina produktlanseringar. Apple skapar ständigt nya behov som vi inte trodde existerade. Som lök på laxen ligger Apples bruttomarginal på 38% tack vare sin lyckade varumärkespositionering.

Tar Apple plats i din portfölj?

Continue Reading