Lån – manna från himlen till den investeringsvillige

“Den som är satt i skuld är icke fri” är titeln på en bok skriven av Göran Persson och symboliserar känslan hos de flesta i Sverige. Vi andra drar nytta av detta och belånar oss med bästa villkoren. Nedan förklaras varför du ska se bra lån som en förmån som påskyndar din väg till rikedom.  

Beakta först och främst skillnaden mellan bra och dåliga lån, d v s lån med säkerhet (bostadslån etc) och lån utan säkerhet (privatlån, SMS-lån etc). Lån ska knytas till en säkerhet som under låneperioden täcker lånets storlek, även om underliggande säkerhet minskar i värde. Detta för att inte riskera en kreditgivare som tvingar dig till beslut du inte vill ta, t e x att tvångssälja underliggande tillgångar för att täcka lånet. Det löses via rimlig belåningsgrad. För fastigheter är en initial belåning på 70% rimlig med sikte på 50% över tid via amortering. För börsens största bolag noterar vi historiska börsras på upp till 70% och belåning sätts med det i beaktning, d v s till max 30% med underliggande tillgångar beståendes av diversifierad portfölj.

Så varför ska vi inte skrämmas av lån? Jo, riksbanken har till uppgift säkra en inflation på 2% i Sverige. Det är bra för ditt lån. För med inflation sjunker lånets värde med motsvarande procentsats om Riksbanken klarar av att nå upp till satt mål. Det förklaras med ett enkelt exempel. Under 60-talet byggdes 3:or i ett område utanför centrala Göteborg. Bostäderna såldes till den då respektabla summan 5 000 SEK. Inflationen hjälper helt enkelt din skuld att ”ruttna” i värde.

Lån för investeringar med bättre avkastning än ränteutgiften sker naturligtvis när räntan på lånet understiger avkastningen som lånet bidrar till. Idag, januari 2017, är det inga större svårigheter och erhålla lån till 0,8% (efter avdrag) ränta, exempelvis via belåning på boendet. Kvalitativa bolag på Stockholmsbörsen direktavkastar mellan 2-5%. Avkastningen för uthyrning av fastigheter ligger på mellan 3%-12%. Skillnaden mellan avkastning och lånekostnader är mao upp till 11% per år, samtidigt som skulden ”ruttnar” med 2% per år (om då riksbanken klarar målet). Om dessutom underliggande tillgång stiger i värde är det ju jackpot! Risken är omvänt att underliggande säkerheter minskar i värde i så pass hög grad att kreditgivaren tvingar dig och genomföra åtgärder för att rädda lånesituationen. Deflation är ytterligare en risk i sammanhanget.

Vad vågar du göra?

Continue Reading