Spotify – den nya svenska folkaktien?

Spotify avviker helt från min investeringsstrategi, men två svenskar har tagit fram en produkt av yppersta världsklass som vänt upp och ner på hela musikbranschen och dessutom förändrat ett konsumentbeteende. Börsvärdet överstiger redan nu H&M:s och Telias, vilket ger mig inget annat val än att dyka ner djupare i denna juvel.

Spotify grundades 2006 av entreprenörerna Martin Lorentzon och Daniel Ek. Idén var att starta en annonseringssajt, men av vissa tekniska anledningar blev resultatet en musiktjänst. Då hade radarparet ingen aning om att de skulle revolutionera sättet att lyssna på musik. Från att ladda ner och äga musiken till att istället enbart ha tillgång till den via streaming. Spotify lanserades under slutet av 2008 och framgångsnyckeln var avtal med de stora skivbolagen om rättigheten att spela upp deras musik mot en ersättning. Förhandlingarna var vältajmade i en krisande skivbransch utsatt för piratkopiering och digitalisering.

En procent av jordens befolkning betalar för Spotify
Idag har Spotify 170 miljoner lyssnare, varav 75 miljoner betalande fördelat i 65 länder. Tillväxten för betalande var senaste året +45%. Bolaget siktar på att ha 92-96 miljoner betalande lyssnare till årsskiftet och totalt över 200 miljoner aktiva lyssnare. Min personliga uppfattning är att betaltjänsten är så pass överlägsen gratistjänsten att den låga månadsavgiften motiverar en växling över till att betala avgiften. Och då är jag själv ytterst selektiv i mina val av utgifter.

Spotify som tjänst
Musiktjänsten i appen utvecklas kontinuerligt med allt bättre service, utbud och optimering av skräddarsydd musik skapat för lyssnaren. Podcasting har exempelvis också integrerats i Spotify och breddar utbudet ytterligare. Klickar man in på en artist, dyker en kalender upp med kommande konserter och länkar till biljettförsäljningen.

Övrig tjänsteutveckling pågår också och hur produkten utvecklas vidare står skrivet i stjärnorna. Exempelvis kan vissa bilägare redan nu strömma musiken ur bilradion så fort de sätter sig i bilen. Spotify har hintat om att sikta in sig på marknaden för traditionell radio. Vad det innebär återstår och se.

Bolagets mission är ”unlock the potential of human creativity by giving a million creative artists the opportunity to live off their art and billions of fans the opportunity to enjoy and be inspired by these creators.” I formuleringen står inget om musik och det är därmed inte heller begränsningen.

Spotify som plattform
Spotify skapar teoretiskt möjligheten för artister att teckna avtal direkt med Spotify, d v s utan de stora skivbolagen. Skulle det bli verklighet kan både Spotify och artisterna generera större intäkter i och med att skivbolagen undviks. Skivbolagen tar ju idag en ansenlig del av intäktskakan.

Värderingen
Ett sätt att få sig en uppfattning om Spotifys värde är att jämföra med filmvärldens motsvarighet Netflix. Jämförelsetalen ni tabellen nedan är hämtade ur de senaste Q1-rapporterna som nyligen släpptes.

 

Bruttomarginal (%) Intäkter (MUSD) Börsvärde (MUSD) Antalet betalande medlemmar

Spotify

24,9

1,14

25,5*

75 miljoner (+ 45%)
Netflix 26,9 3,70 144*

125 miljoner (+25%)

*Börskurs 152 resp 320* antalet aktier 167 778 952 resp 450 359 000

Vi konstaterar därmed att marknadens förväntningar är högre ställda på Netflix. Å andra sidan redovisar Netflix svarta siffror på sista raden till skillnad från Spotify.

Konkurrensen
Apple och Google räknas till de största hoten för Spotify. Apple och Google erbjuder Apple Music resp Google play och båda äger dessutom både hårdvaran och app-plattformarna. Spotify är därmed  beroende av att abonnenter har tillgång till den hårdvara (mobil, surfplatta) som tillverkare erbjuder. Avgifter kopplade till appar styr Apple och Google över. De har på så sätt en styrmekanism som inte ska underskattas och det återstår och se hur detta kan påverka Spotifys verksamhet i framtiden.

Slutsats
Jag är säker Spotify kommer att fortsätta revolutionera musikbranschen med sina långsiktiga grundare. De stora kontrakterade skivbolagen är också delägare i bolaget. Tillväxten kommer accelerera och börsnoteringen lär ju inte minskat uppmärksamheten. Musikbranschen växer dessutom i helhet med streaming som enskilt största tillväxtposten. Jag intog en relativt stor position i samband med raset på kvartalsrapporten (151,8 USD), samtidigt som två av de större skivbolagen valde att sälja av större poster av sina innehav.  

Continue Reading

Dags att värdera upp den polska bostadsmarknaden – eller bara njuta av hög avkastning

Bostäderna i Sverige har blivit dyra i relation till hyresintäkterna som bostäderna genererar. Jag gör därför som Skanska och tittar på Polen. Där har priserna på bostäder fallit sedan finanskrisen och nu erbjuds upp till 7% i direktavkastning. Så det är hög tid att djupare analysera den polska terrängen.  

Den polska bostadsmarknaden har till skillnad från de flesta länder i Europa drabbats av prisnedgångar. Troligtvis är en av anledningarna resultatet av usla lån som mer än en halv miljon polacker beviljades under finanskrisen. Dessa lån upptogs i schweiziska franc som dessförinnan hade rasat i värde gentemot andra valutor. Följden av det blev att polska zloty tappade 80% mot schweiziska franc under francens återhämtning. Låneberget för polska hushåll växte således med motsvarande volym. Den polska regeringen har fullt upp med att lösa problemet. Förslaget är att valutakonvertera lånen till polska zloty och notan ska bankerna stå för. Det återstår och se om förslaget går genom, eftersom juridiska konsekvenser lär vänta.

Okomplicerat ägande
I Polen är ägandeformen – äganderätt – utifrån ett investerarperspektiv intressant. Äganderätter kräver inte godkännande av någon förening för att få hyra ut. Dessutom är månadsavgiften lägre, eftersom avgiften enbart behöver finansiera underhållet av trapphus, reception och eventuellt tillhörande tomtmark. Köpprocessen är vidare okomplicerad och lagfarten kostar inte mer än administrationen hos notarien att printa ut papper för underskrift. Trots detta är köpeskillingen i Stockholm för en bostadsrätt ca 4 gånger(!) så hög som för motsvarande äganderätt i Warszawa och Krakow. Nedan följer de viktigaste utgifts- och intäktsposterna i samband med förvärv och ägandet av en bostad i nämnda städer.

Exempel på utgifter och intäkter för en bostad i Krakow (PLN)
Insats per m2 9 000
Total månadskostnad per m2 8
Intäkt uthyrning per m2 50
Vinstskatt vid försäljning 19%

Hyresalternativet är ett oundvikligt val för de flesta polackerna p.g.a. svårigheten att erhålla krediter för köp av egen bostad. Vidare råder osäkerhet på arbetsmarknaden samt att storstäderna lockar yngre delen av befolkningen. Sammantaget driver detta prisökningar på hyror.

Hög ekonomisk tillväxt
Polen har haft en tillväxttakt på mellan 3-5% per år de senaste 10 åren. Undantagen är 2012 och 2013 då det rådde recession i Euroområdet. Euroländerna står för mer än 50% av Polens export. De makroekonomiska förutsättningarna ser fortsatt lovande ut. BNP-prognosen är +3-4% för 2018 (tradingeconomics.com). Trots detta har Polens bostadsmarknad inte växt i samma takt utan snarare fallit. Samtidigt är polackerna beredda att betala mer för hyran och direktavkastningen ligger därför nu på mellan 5.5% – 6.5% i Warszawa och 4.74% to 6.77% i Krakow (Global Property Guide research, april 2016).

Slutsats
Relativt få polacker kan köpa bostäder, vilket i sin tur driver upp efterfrågan på hyresalternativ. Kombinationen lågt pris för bostäder och hög marknadshyra ger attraktiv direktavkastning. Risken med att investera i Polen är förutom makroekonomisk även politisk. Regeringen i Polen agerar oförutsägbart och nyligen tog exempelvis regering över kontrollen av all massmedia i Polen. Vissa ser det som ett hot mot demokratin. Jag anser dock att marknadsekonomin har kommit till Polen för att stanna. Jag låter dig som läsare bedöma risken.

Continue Reading