ICA – snart vänder det

Är du orolig för att vi nått toppen av högkonjunkturen och söker en defensiv placering att luta dig mot? Då kan ICA med attraktiv direktavkastning vara ett alternativ. Restauranger kommer vi ju i större utsträckning välja bort i sämre tider och istället bege oss till matbutikerna. Och äta bör vi annars dör vi.

Idag stängde jag min blankningsposition i ICA (BEAR ICA X5 AVA 2, Bear certifikat) efter att rapporten för andra kvartalet släpptes. Aktieslakten var fullt befogad, men nu lockar ICAs värdering om vi tror på en vändning av den negativa trenden i rörelsemarginalen.

Uselt andra kvartal men ljusare framtid(?)
Senaste kvartalet belastades av en produktmix med lägre marginaler och högre logistikkostnader. Den varma sommaren gjorde att kunder småhandlade färskvaror i de mindre butikerna. Enda glädjeämnet var att e-handeln ökade med hela 42%. Trots resultatet räknar jag ändå med en utdelning nästa år på minst 11,50 SEK vilket ger en direktavkastning på 4,3% (kurs: 266 SEK). Direktavkastningen är mycket attraktiv givet kontinuerligt ökande omsättning och därmed högre utdelning i takt med att vinsten ökar. I jämförelse med branschkollegan Axfood, som jag i och för sig på sikt är mer förtjust i, väljer jag ändå ICA i dagsläget. För 2018 prognosticerar jag p/e 22 för Axfood och p/e 15 för ICA. Jag anser att dagens värdering är ”korrekta” för båda bolagen grundat på konsensus. Ena anledningen till att jag dock väljer ICA är att jag tror på en vändning av trenden för marginalen redan detta årsskifte. Den andra är att jag ser för mycket orosmoln i konjunkturen med osäker bostadsmarknad som kan trigga en nedgång i konjunkturen. ICA är den defensiva och perfekta placeringen i sämre tider. Inköpet gjordes på 268 SEK.

Continue Reading

Boston Pizza Royalties income fund (TSX: BPF.UN.CA) – pizza med extra allt?

Tror du på bestående pizzatrend och uppskattar hög direktavkastning med utdelning varje månad? Då kan denna aktie vara något för dig. Förvänta dig dock ingen större värdeutveckling eller utdelningshöjning.

BPF är baserat i Kanada och serverar uppenbarligen välsmakande pizzor sedan 1964. Idag finns 391 restauranger utspridda över landet. Ytterligare 6 st väntas öppna under resterande del av året. Restaurangerna drivs enligt ett franchisekoncept som innebär att BPF generar omsättning via royalties på maten. Omsättningen är stabil och varken ökar eller minskar räknat i jämförbara butiker. Just nu är yielden 7,4% (1,38 CAD i utdelning vs 18,54 CAD i aktiekurs). Utdelningsandelen taktar på 103% vilket kan ses som en risk även om bolaget har en utdelningssvit på 193 raka månader inklusive 18 höjningar.

Sammantaget är BPF ett stabilt bolag vinstmässigt som påverkas mer av inhemsk politik än försäljningsutvecklingen. Nyligen höjdes exempelvis bolagsskatten med 1%-enhet. Det som jag dock tror påverkat kursen på senare tid är att lagstadgade minimilönerna håller på att höjas kraftigt i Kanada. Marknaden verkar skeptisk till bestående intjäning. Jag ser två scenarion kring minimilönerna. Det ena är att rörelsemarginalen de facto minskar i och med att lönerna ökar. Det andra är att BPF kramar ur mer per anställd samt att prishöjningar också hjälper till att åtminstone bibehålla marginalerna. Jag tror på det senare och kommer därför att köpa en mindre post vid kurs under 18 CAD. Jag har inga större förväntningar på kursen men ser fram emot årlig direktavkastning på ca 8%.

Continue Reading

Albanien – nästa tåg mot rikedomen?

Har du missat bostadståget i Sverige och står kvar på perrongen? Ingen fara, på nästa spår går tåget till Albanien. Ombord får du 5% i utbetalning på dina pengar och en extremt billig måltid att avnjuta under resans gång. Välkommen ombord.

Vi tar en titt på den europeiska kartan och frågar oss vart klimatet passar bäst för en blek nordbor samtidigt som priset på en drömbostad ska vara så gynnsamt det bara är möjligt. Albanien visar sig ligga i paradiset geografiskt och bostäderna där är löjligt billiga att förvärva. Hur är det möjligt? Tja, för bara knappt 20 år sedan kollapsade landet p.g.a. valfusk. Uppror och total anarki uppstod i det redan sargade land som dessförinnan hade störtat kommunismen och blivit en demokrati. Albanien saknar än idag räls samt flygplatser och är heller inte medlemmar i EU. Det finns vidare fortfarande en hel del korruption och brottslighet att bekämpa. Detta sammantaget har väl inte direkt lockat investerarna.

Ett land i tillväxt
Ett par år efter kollapsen för 20 år sedan började BNP stiga igen med 7% under 1999 (källa: Wikipedia). En ny regering tillträdde 1997 och har med hjälp av stöd från grannländer, Internationella Valutafonden och Världsbanken strukturerat upp makroekonomin samt vidtagit åtgärder för att bekämpa korruption och brottslighet. Med stabil nuvarande inflation på över 2% och BNP-tillväxt på över 3% (källa: Sveriges Ambassad) är Albanien på rätt väg. Albanerna arbetar dessutom hårt för att klara av kriterierna för en EU-ansökan. Landet skulle kunna reformera i ett högre tempo, men är begränsade av kapaciteten i sin administration.

Svenskarna har börjat upptäcka landet
En hel del svenskar har redan säkrat eget boende i den mest omtyckta staden Sarande. Staden ligger långt ner i ett solsäkert område omgivet av ljummet turkost hav. Landskapet runt omkring är oerhört vackert och varierande. Till Sarande tar man sig antingen via flyg till huvudstaden Tirana eller via flyg till Korfu. Ritningarna till en flygplats i Sarande är klara, men ännu har inte första spadtaget tagits. Mellan Tirana och Sarande är det ca 6 timmars bilfärd. Från staden Korfu är det endast 30 minuter till Sarande med snabbfärjan. Det är inte omöjligt att du välkomnas av en passkontrollant med starköl i handen och området närmast färjeläget är inte direkt inbjudande. Albanerna har inte heller det amerikanska påklistrade leendet, men deras nyfikenhet går inte att ta miste på. Snabbt till fots anländer man till stadens strandpromenad som är fylld av restauranger och glada badgäster. Under högsäsongen kryllar det av turister från Italien, Polen och sydöstra delarna av Europa. Handel sker antingen med Euro eller den lokala valutan LEK. Man äter och dricker billigt i periodvis hög medelhavsvärme. Att hyra moppe och bege sig ut till naturreservatet på väg mot Ksamil söder om Sarande med mängder av vackra stränder är en oförglömlig upplevelse.

Investera i Albanien
Är motivet med besöket i Albanien att köpa lägenhet bokas möte med lokala bostadsmäklare smidigast innan ankomst. Mäklarna är lätta att spåra upp via Internet. De tar väl hand om dig och guidar dig genom hela köpprocessen. Till skillnad från mätta och oengagerade svenska mäklare kan du räkna med bästa servicen då objekten ännu(?) inte säljer sig själva. Alltså finns även prutmån på objekten. Mäklarna erbjuder dessutom hjälp med inredning och uthyrning av inköpt boende. Personligen fick jag bästa känslan för området närmast strandpromenaden och även längs med strandlinjen söderut i staden.

Albaner gör det mycket lätt för utländska investerare att köpa bostad. På någon enstaka dag och låga omkostnader (ca 1-3% av köpeskillingen) har köparen notariestämplad lagfart i ena handen och nycklarna i andra. Bostäderna är äganderätter, vilket är fördelaktigt för investerare. Äganderätter kräver inte godkännande av någon förening för att få hyras ut. Dessutom är månadsavgiften lägre, eftersom avgiften enbart behöver finansiera underhållet av trapphus, reception och eventuellt tillhörande tomtmark.

Räkneexempel
Nedan följer räkneexempel på hur en typisk investering på första strandlinjen kan se ut finansiellt:

Köpeskilling (SEK) 750 000
Omkostnader för inköp (SEK) 20 000
Total månadskostnad (vatten, el, underhåll) (SEK) 500
Intäkt uthyrning per månad (SEK) 3 500
Skatt per år per m2 (SEK) 2,5
Direktavkastning 4,6%
Lokal vinstskatt vid försäljning 10%

En yield on cost (YOC) på 4,6% bör kunna förväntas, förutsatt långtidsuthyrning enligt ovan. Alternativet är veckovis uthyrning under högsäsongen mellan maj och september. Att enbart ha lägenhet för eget bruk är också rimligt ur kostnadssynvinkel då driftkostnaderna är mycket låga. En månadsavgift för städning av trapphus i en samfällighet utan pool rör sig om ca 7 EUR per månad.

Slutligen
Albanien kan ses som ett vin som behöver lagras i flera år innan det korkas upp och avnjuts. För egen del hade jag inte tänkt och börja besöka landet förrän om något decennium, men min korta visit denna sommar har fått mig på andra tankar. Bakom ärrade ansikten och nergångna byggnader finns charm och genuinitet, men det jag saknar mest från min visit i Sarande är det turkosa havet.

Vågar du att hoppa på tåget?

Continue Reading

Dags att värdera upp den polska bostadsmarknaden – eller bara njuta av hög avkastning

Bostäderna i Sverige har blivit dyra i relation till hyresintäkterna som bostäderna genererar. Jag gör därför som Skanska och tittar på Polen. Där har priserna på bostäder fallit sedan finanskrisen och nu erbjuds upp till 7% i direktavkastning. Så det är hög tid att djupare analysera den polska terrängen.  

Den polska bostadsmarknaden har till skillnad från de flesta länder i Europa drabbats av prisnedgångar. Troligtvis är en av anledningarna resultatet av usla lån som mer än en halv miljon polacker beviljades under finanskrisen. Dessa lån upptogs i schweiziska franc som dessförinnan hade rasat i värde gentemot andra valutor. Följden av det blev att polska zloty tappade 80% mot schweiziska franc under francens återhämtning. Låneberget för polska hushåll växte således med motsvarande volym. Den polska regeringen har fullt upp med att lösa problemet. Förslaget är att valutakonvertera lånen till polska zloty och notan ska bankerna stå för. Det återstår och se om förslaget går genom, eftersom juridiska konsekvenser lär vänta.

Okomplicerat ägande
I Polen är ägandeformen – äganderätt – utifrån ett investerarperspektiv intressant. Äganderätter kräver inte godkännande av någon förening för att få hyra ut. Dessutom är månadsavgiften lägre, eftersom avgiften enbart behöver finansiera underhållet av trapphus, reception och eventuellt tillhörande tomtmark. Köpprocessen är vidare okomplicerad och lagfarten kostar inte mer än administrationen hos notarien att printa ut papper för underskrift. Trots detta är köpeskillingen i Stockholm för en bostadsrätt ca 4 gånger(!) så hög som för motsvarande äganderätt i Warszawa och Krakow. Nedan följer de viktigaste utgifts- och intäktsposterna i samband med förvärv och ägandet av en bostad i nämnda städer.

Exempel på utgifter och intäkter för en bostad i Krakow (PLN)
Insats per m2 9 000
Total månadskostnad per m2 8
Intäkt uthyrning per m2 50
Vinstskatt vid försäljning 19%

Hyresalternativet är ett oundvikligt val för de flesta polackerna p.g.a. svårigheten att erhålla krediter för köp av egen bostad. Vidare råder osäkerhet på arbetsmarknaden samt att storstäderna lockar yngre delen av befolkningen. Sammantaget driver detta prisökningar på hyror.

Hög ekonomisk tillväxt
Polen har haft en tillväxttakt på mellan 3-5% per år de senaste 10 åren. Undantagen är 2012 och 2013 då det rådde recession i Euroområdet. Euroländerna står för mer än 50% av Polens export. De makroekonomiska förutsättningarna ser fortsatt lovande ut. BNP-prognosen är +3-4% för 2018 (tradingeconomics.com). Trots detta har Polens bostadsmarknad inte växt i samma takt utan snarare fallit. Samtidigt är polackerna beredda att betala mer för hyran och direktavkastningen ligger därför nu på mellan 5.5% – 6.5% i Warszawa och 4.74% to 6.77% i Krakow (Global Property Guide research, april 2016).

Slutsats
Relativt få polacker kan köpa bostäder, vilket i sin tur driver upp efterfrågan på hyresalternativ. Kombinationen lågt pris för bostäder och hög marknadshyra ger attraktiv direktavkastning. Risken med att investera i Polen är förutom makroekonomisk även politisk. Regeringen i Polen agerar oförutsägbart och nyligen tog exempelvis regering över kontrollen av all massmedia i Polen. Vissa ser det som ett hot mot demokratin. Jag anser dock att marknadsekonomin har kommit till Polen för att stanna. Jag låter dig som läsare bedöma risken.

Continue Reading

The REIT to benefit from large investors

Att investera i reala tillgångar som genererar kontinuerlig avkastning gör dig rik relativt säkert och bekvämt. Men vad göra om medel saknas för att köpa en sådan tillgång? Köp REIT:s!

De allra flesta av oss saknar möjligheterna att finanserna ett köp av en fastighet eller infrastruktur. Vill man ändå ta del av kakan är ett alternativ s k REIT:s (Real Estate Investment Trusts). Det är ett populärt placeringsalternativ framförallt i USA, där REIT:sen har sitt ursprung ifrån. Även bland svenskar ökar intresset. I Sverige tillåter tyvärr lagstiftningen inte REIT-upplägg och placeraren hänvisas därför till utlandet. Det innebär att hänsyn kan behöva tas till dyrare courtage och valutaväxlingsavgifter. REITs är förenklat en reglerad fastighetsfond som består av reala tillgångar som fastigheter, sjukhus, parkeringar etc. 90% av överskottet måste dela ut (i form av aktieutdelning) för att det ska vara skattefritt för fonden. En fördel mot aktier är att kassaflöden ofta är säkrade under en längre tid eftersom långa hyreskontrakt är tecknade med hyrestagare. Det ger en stabil och hög utdelning vid val av ”rätt” REIT.

REIT:s har blivit än mer omtalat nu när ränteläget är lågt, eftersom det ger högre utdelning. Lånen på tillgångarna kostar mindre samtidigt som kassaflödet förblir stabilt. Jag är personligen mycket förtjust i denna typ av sparform, d v s bolag som äger tillgångar och genererar stabila kassaflöden via långa kontrakt. Exempel är Ventas (Ticker: VTR) som är största inom sjukvård med sina 1 200 fastigheter. Omega Healthcare Investors Inc (OHI) är ett annat inom sjukvård som jag beskrivit lite här. Inom varuhussektorn är den största Simon Property Group (SPG) och störst inom lager är Public Storage (PSA).

Vid analys av REIT:s bör åtminstone följande beaktas:

Skuldsättningsgraden – om tillgångarnas underliggande värde går ner finns risk att kreditgivare börjar knacka på dörren.

Kundportföljen och kontraktstid – en väl diversifierad kundbas med långa kontrakt bör säkra en stabil utdelning.

Makroekonomiska förutsättningar – ränteläget och faktorer som påverkar kundernas verksamhet.

Direktavkastningen – är ett resultat av FFO:n (Funds From Operation – intjäningen) och värderingen av bolaget. För att bedöma om direktavkastningen är uthållig bör även analys på hur utdelningen är finansierad göras.

Fånga kniven!
Jag har noterat att denna typ av bolag rasar extra mycket i samband med sättningar på börsen. Det har visat sig ge ypperliga köplägen med extremt hög ”yield on cost”, eftersom utdelningen inte påverkats i större omfattning. Jag ser därför fram emot nästa sättning 🙂

Hur resonerar du kring REIT:s?

Continue Reading

Aktier med hög och pålitlig direktavkastning

Nedan listas aktier som passar min investeringsfilosofi. Det absolut viktigaste kriteriet för mig är hög och hållbar direktavkastning (”yield”). Därför är parametrar som intjäningsförmåga, långsiktigt ägarskap och produkter i världsklass huvudnycklar till en uthållig passiv inkomst över tid.

Jag har valt att kommentera framtida påverkansfaktorer, snarare än att beskriva bolagens underliggande verksamheter. Angivna säljkurser är baserade på en teoretisk direktavkastning om 3% och som motsvarar 80% av årets vinst samt tillägg för kassa. Framtida tillväxt tar jag inte hänsyn till i säljkursen utan anpassas med tiden.

Apple (AAPL)

Kurs: 153 USD
Direktavkastning: 1,64% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 30%
Kassa per aktie: 45,2 USD
Minskat aktiekapital via återköp: 5%
Säljkurs: 267 USD

Kan man bli kär i en aktie så är Apple min själsfrände. Aktiekursen har dock stigit kraftigt sedan min analys, men nyckeltalen är fortfarande starka. Försäljningsutvecklingen på kringtjänsterna imponerar och Apple kommer tack vare sin enorma kassa och stabila vinst höja utdelningen med 10% årligen under åtskillig tid. Det ger hög framtida ”yield on cost”. Jag är särskilt förtjust i återköpsprogrammet som jag önskar fler svenska bolag borde introducera. Jag har dock nyligen avyttrat mitt innehav av skäl som ligger utanför aktiens värdering och planerar därför köpa in mig igen.

Novo Nordisk (AAPL)

Kurs: 275 DKK
Direktavkastning: 2,77% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 51%
Minskat aktiekapital via återköp: 1,9%
Säljkurs: 408 DKK

Novo Nordisk är nordens största bolag mätt i börsvärde och fokuserar främst på diabetes (80% av omsättningen). Vinstvarningar om lägre tillväxt i USA har sänkt aktiekursen och gett bra ingångsläge.

Procter & Gamble (PG)

Kurs: 86,5 USD
Direktavkastning: 3,19% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 75%
Minskat aktiekapital via återköp: 0,2% exkl Duracell
Säljkurs: 101 USD

PG är en sk ”dividend aristocrat”, men inte länge till om man ska tro marknaden. PG delar nämligen ut en allt högre andel av vinsten. Jag är dock förtjust i produktportföljen med starka varumärken som bör klara en lågkonjunktur bättre än börsens bolag i genomsnitt. Och utdelningen bör fortsätta hålla sig på en hög nivå. Aktien har fått oförtjänt mycket stryk på sista tiden.

H&M (HM)

Kurs: 217 SEK
Direktavkastning: 4,49% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 87%
Säljkurs: 307 SEK

Djupare analys av H&M finnes här. Direktavkastningen är lockande hög och frågan är hur väl bolaget klarar övergången till digitaliserad handel samt om H&M kan vända på de krympande marginalerna. H&M är relativt konjunkturoberoende och har ännu mycket mark kvar att erövra. Dessutom har nya spännande varumärken lanserats. Marknaden är uppenbarligen skeptisk vilket ger oss optimister ett bra ingångsläge.

Kopparbergs (KOPP)

Kurs: 238 SEK
Direktavkastning: 2,48% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 51%
Säljkurs: 328 SEK

Aktien rusade nyligen så pass mycket att min ingångsnivå är passerad. Potentialen är dock enorm med många marknader att erövra och produkter i världsklass. Jag har aktien på bevakning och hoppas kunna köpa mig in för runt 200 SEK.

Telia (Telia)

Kurs: 39,7 SEK
Direktavkastning: 5,04% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 53%
Säljkurs: 104 SEK

Telia är en stabil högavkastande pengamaskin. Den organiska tillväxt är obefintlig, men bolaget kan växa via förvärv. Extrautdelning lurar i hörnet vid försäljning av verksamheter. Jag har ett innehav i Telia som jag räknar med behålla länge.

Starbucks (SBUX)

Kurs: 63,3 USD
Direktavkastning: 1,58% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 53%
Minskat aktiekapital via återköp: 4,9%
Målkurs för inköp: 51 USD

Starbucks måste jag bara ha med på listan trots att den är för(?) högt värderad. Men kvalitet kostar. Varumärket är oerhört starkt med produkter och koncept i världsklass. Starbucks växer snabbt och expanderar på nya marknader. Nuvarande värdering relativt andra investeringsalternativ gör att jag avvaktar än så länge och hoppas på bättre ingångsläge framöver.

General Mills (GIS)

Kurs: 56,5 USD
Direktavkastning: 3,15% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 64%
Minskat aktiekapital via återköp: 1%
Säljkurs: 75 USD

General Mills förfogar liksom Procter & Gamble över ett antal kända varumärken som bör bibehålla god försäljning oavsett konjunktur. Medan PG äger dagligvarurelaterat, innehar GIS (onyttiga) livsmedel i sin portfölj. En stabil och hög direktavkastning gör att ett litet innehav platsar i portföljen.

Omega Healthcare Investors (OHI)

Kurs: 31,5 USD
Direktavkastning: 7,46% (2016 års bokslut)
Säljkurs: 51 USD

OHI är en högavkastande sk REIT som tjänar merparten av sina pengar på uthyrning av fastigheter inom äldreomsorg. Kundportföljen är imponerande bred och utspridd i USA och UK. Så länge investeringsklimatet och fastighetsmarknaden är positiv är avkastningen på denna aktie både hög och således ihållande. Skuldsättningsgraden ligger på strax under 50% och merparten av räntorna har en längre bindningstid. Jag kan därför inte motstå en tårtbit av denna.

Kohl’s (KSS)

Kurs: 38,1 USD
Direktavkastning: 5,25% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 64%
Kassa per aktie: 6,2 USD
Minskat aktiekapital via återköp: 8%
Säljkurs: 89 USD

Aktien har gått kräftgång under en längre trots ständigt höjd utdelning. Ingångsläget är intressant och fortsätter försäljningen i någorlunda liknande takt, har vi en säker kassako att luta oss tillbaka på i många år. Jag har nyligen förvärvat en liten post för att inte exponeringen mot detaljhandeln ska bli alltför stor. Kohl’s liksom H&M utmanas av pågående digitalisering och med det ett ändrat konsumentbeteende.

Boston Pizza (BPF-UN)

Kurs: 22,95 CAD
Direktavkastning: 6,01% (2016 års bokslut)
Andel av vinsten: 74%
Säljkurs: 50 USD

Stabilt franchising koncept som genererar pålitlig och framförallt hög avkastning. Så länge kanadensarna och amerikanerna äter pizza bör avkastningen förbli stabil.

Brookfield Renewable Partners (BEP)

Kurs: 31,75 USD
Direktavkastning: 5,89% (2016 års bokslut)
FFO per aktie: 1,41 USD
Kassaflöde från verksamheten per aktie: 2,13 USD
Säljkurs: 65 USD

BEP äger, driver och utvecklar tillgångar som genererar förnyelsebar energi. 2/3 av tillgångarna återfinns i USA. Resterande är utspridda i Kanada, Brasilien och Europa. Den totala installerade kapaciteten ligger på över 10 000 MW där merparten är vattenkraft. Över 90% är kontrakterat med genomsnittlig kontraktstid på ytterligare 16 år. BEP tillämpar FFO-principen i sin redovisning. FFO (Funds From Operations) används av bolag som tjänar pengar på tillgångar och definierar ett kassaflöde. Till intjäningen adderas avskrivningar, amorteringar och vinster från försäljningar av tillgångar. Direktavkastningen är hög och ser ihållande ut så länge inte inlåningsräntan börjar rusa. Skuldsättningsgraden ligger enligt mina beräkningar på låga 37%.

Kinnevik (KINVB)

Kurs: 240 SEK
Direktavkastning: 3,32% (2016 års bokslut)
Substansvärde: 289 SEK (2017-03-31)
Minskat aktiekapital via återköp: ca 0,7%
Säljkurs: 289 SEK

Kinnevik är ett investmentbolag som satsar på digitalisering. Både direktavkastningen och substansrabatten är i dagsläget högt, vilket innebär ett bra ingångsläge som jag nyttjat. Kinneviks portfölj innehåller en hel del spännande beståndsdelar.

Enterprise Products Partners (EPD)

Kurs: 26,6 USD
Direktavkastning: 6,24% (2016 års bokslut)
Kassaflöde från verksamheten per aktie: 1,92 USD
Säljkurs: 32 USD

EPD erbjuder service inom energisektorn i USA, vilket inkluderar ca 80 000 km rörledningar, 260 Megafat av lagerkapacitet av flytande naturgas, olja, petrokemiska och raffinerade produkter samt 14 BCF lagerkapacitet av naturgas. Direktavkastningen har höjts i 54 raka kvartal(!) och är imponerande hög. Det bör fortsätta i samma takt så länge inte oljesektorn kollapsar. Skuldsättningsgraden ligger enligt mina beräkningar på 45%.

Har du ytterligare förslag som matchar ovanstående korg av aktier?

Continue Reading

Överlever H&M pågående digitalisering?

H&M är en av mina absolut största favoriter alla kategorier. En konjunkturoberoende vinstmaskin som kontinuerligt erövrar nya marknader. Det är dock första gången jag börjar tveka på fortsatta framgångar för bolaget. Jag ser främst två tuffa orosmoment: dels den pågående digitaliseringen av samhället och dels de kontinuerligt krympande marginalerna för bolaget.

H&M har idag en väl fungerande logistik för distribution till och från hushållen via onlinehandel. Den viktiga frågan här anser jag är strategin kring fraktkostnaden. Idag är fraktkostnaden i Europa 40 – 50 SEK för standardleverans och ca 80 SEK (25 USD i USA) för dagen efter leverans (flat rate). Under mars pågår exempelvis en kampanj som berättigar till fraktfri leverans vid beställning över 7 EUR i Europa (40 USD i USA). Dagens fraktkostnad i förhållande till prisläget på kläderna är i kundens ögon förhållandevis hög. Det blir därför intressant och exempelvis se utfallet av kampanjen. Till saken hör att H&M gjort större investeringar i näthandeln som bör kunna matcha konkurrensen bättre. Numera är returerna fraktfria och det går även bra att lämna tillbaka ångrade köp till butikerna. Det sistnämnda är en del av integreringsstrategin mellan fysiska butiker och näthandeln.

Marginalutvecklingen är som jag ser det den andra utmaningen bolaget står inför. Bruttomarginalen i procent krymper enligt tabellen nedan (källa: H&M:s hemsida) i oroväckande snabb hastighet, men växer trots allt i SEK tack vare kontinuerlig expansion. Även rörelsemarginalen i procent krymper, tyvärr likaså i SEK. Förhoppningsvis kan den trenden vända nu när det mesta av onlineinvesteringarna är bokförda, vilket i sin tur bör minska risken för lägre utdelning. I dagarna redovisades en bruttomarginal på 52,1% för Q1 (vs 52,0% Q2). Rörelsemarginalen blev 6,7% (7,5%). Första kvartalet är dock normalt bolagets svagaste.

Nyckeltal 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Försäljning (inkl moms, SEK) 125 966 128 810 140 948 150 090 176 620 209 921 222 865
Antal butiker 2 206 2 472 2 776 3 132 3 511 3 924 4 351
Bruttomarginal (%) 62,9% 60,1% 59,5% 59,1% 58,8% 57,0% 55,2%
Rörelsemarginal (%) 22,7% 18,5% 18,0% 17,2% 16,9% 14,9% 12,4%
Rörelsemarginal (SEK) 28 594 23 830 25 371 25 815 29 849 31 278 27 635
Kostnad sålda varor (SEK) 40 214 43 852 48 928 52 537 62 367 77 694 86 090

Valutaeffekterna är knepiga att analysera i sammanhanget. Inköpen sker till största del i Asien i USD, samtidigt som försäljningspotentialen är stor i USA, vilket bör balansera valutarisken.

I övrigt ska H&M:s sidoprojekt inte heller försummas. Slår någon av övriga varumärken (COS, & Other Stories, Monki, Weekday, Cheap Monday och H&M Home) väl ut ger det klirr i kassan för bolaget. Intäkterna kannibaliserar heller inte på H&M:s varumärke då övriga märken har andra målgrupper och prissegment. Dessutom lanserades under första kvartalet ett nytt spännande varumärke ARKEN. Varumärket blir dyrare än H&M och kommer ha eget café. De nya butikerna kommer även att sälja kläder från andra märken. Den första butiken öppnar i höst i London.

Sammantaget ser jag fortfarande H&M som ett intressant alternativ utifrån utdelningsperspektivet. Investeringskostnaderna som nu är genomförda och som därmed inte bör belasta resultatet i samma utsträckning framöver kommer förhoppningsvis vända trenden på rörelsemarginalen, förutsatt att försäljningen fortsätter öka i samma takt. Försäljningspotentialen i Kina och Sydamerika är vidare stor. För den långsiktige är dagens kurs på 227 SEK attraktiv ingångsnivå med yield på 4,3%.

Håller du med?

Continue Reading

Ränta på ränta effekten – motorvägen till hög inkomst

Att äga aktier med stabil avkastning (”yield”) år efter år gör dig rik snabbare när avkastningen återinvesteras. Går aktierna upp i värde ökar naturligtvis förmögenheten, men även om värdet på aktierna sjunker höjs den passiva inkomsten istället i raskare takt, förutsatt att själva utdelningen inte sjunker nämnvärt. En win-win situation helt enkelt!

Lägre aktiekurs är alltså positivt för portföljens totala yield, eftersom återinvesteringen sker till lägre inköpskurs. Genererar aktieinnehavet dessutom utdelningstillväxt blir effekten på inkomsten ännu mer accelererande. Dock ökar även aktiekursen mest troligt i takt med utdelningen.

För att förklara och åskådliggöra den s k ränta-på-ränta-effekten följer nedan några räkneexempel :

1 000 aktier a 100 SEK köps in för totalt 100 000 SEK med årlig direktavkastning på 5%, d v s 5 SEK i utdelning per aktie. Efter år ett blir utdelningen följaktligen 5 000 SEK. Dessa pengar återinvesteras i nya aktier till oförändrat pris och innehavet blir därefter 1 050 aktier till ett värde av 105 000 SEK. Året därpå delas 5 250 SEK ut (5 SEK x 1 050 aktier). Och så fortsätter det. På fem år är utdelningen ökat med 21% med oförändrat aktievärde. Portföljen har under 5 år gått från 100 000 SEK till 121 400 SEK enbart tack vare utdelningen. Se tabellen nedan. Vi antar att inget externt kapital tillförs, all utdelning återinvesteras, skattesatsen är satt till 0% och courtaget får för enkelhetens skull motsvara avrundningen för återköpen av jämnt antal aktier.

Aktiepris startvärde (SEK) 100
Årlig förändring i aktiepris 0,0%
Antal aktier startvärde (st) 1000
Utdelning startvärde (SEK) 5,0%
Årlig utdelningstillväxt 0,0%
Start År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10
Aktiens pris (SEK) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Antal aktier (st) 1 000 1050 1102 1157 1214 1274 1337 1403 1473 1546 1623
Portföljvärde (SEK) 100 000 105 000 110 200 115 700 121 400 127 400 133 700 140 300 147 300 154 600 162 300
Utdelning (SEK) 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0
Yield ”on cost” (%) 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0% 5,0%
Passiv årsinkomst (SEK) 5 000 5 250 5 510 5 785 6 070 6 370 6 685 7 015 7 365 7 730 8 115
Passiv inkomst per månad (SEK) 417 438 459 482 506 531 557 585 614 644 676
Inkomstökning från startår 5% 10% 16% 21% 27% 34% 40% 47% 55% 62%
Portföljvärdesökning från startår 5% 10% 16% 21% 27% 34% 40% 47% 55% 62%

Skulle nu aktiekursen och utdelningen öka med rimliga 10% resp 5% accelererar portföljvärdet och den passiva inkomsten oerhört snabbt. Då blir portföljvärdet hela 372 202 SEK och inkomstutvecklingen höjd med 134% på 10 år! Se tabellen nedan:

Aktiepris startvärde (SEK) 100
Årlig förändring i aktiepris 10,0%
Antal aktier startvärde (st) 1000
Utdelning startvärde (SEK) 5,0%
Årlig utdelningstillväxt 5,0%
Start År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 År 10
Aktiens pris (SEK) 100 110 121 133 146 161 177 195 214 236 259
Antal aktier (st) 1 000 1045 1090 1135 1179 1223 1267 1310 1352 1394 1435
Portföljvärde (SEK) 100 000 114 950 131 890 151 069 172 617 196 965 224 457 255 282 289 813 328 698 372 202
Utdelning (SEK) 5,0 5,3 5,5 5,8 6,1 6,4 6,7 7,0 7,4 7,8 8,1
Yield ”on cost” (%) 5,0% 5,3% 5,5% 5,8% 6,1% 6,4% 6,7% 7,0% 7,4% 7,8% 8,1%
Passiv årsinkomst (SEK) 5 000 5 486 6 009 6 570 7 165 7 804 8 490 9 217 9 988 10 813 11 687
Passiv inkomst per månad (SEK) 417 457 501 547 597 650 707 768 832 901 974
Inkomstökning från startår 10% 20% 31% 43% 56% 70% 84% 100% 116% 134%
Portföljvärdesökning från startår 15% 32% 51% 73% 97% 124% 155% 190% 229% 272%

Slutsatsen är att uthållig eller stigande aktieutdelning ökar den passiva inkomsten i mycket snabbare takt. Vi hjälps åt och hitta rätt aktier som ger denna utveckling 😉

Vad gör du med utdelningen?

Continue Reading

Sätta målet för privatekonomin

Vad man än gör i livet underlättas och effektiviseras insatser som är kopplade till konkreta och realistiska mål. För det privatekonomiska målet fokuserar jag på den passiva inkomsten (”yielden”) snarare än portföljvärdet. Så frågan är vilken nivå på löpande inkomsten räcker? Det blir målet att arbeta mot.

Utgå från önskad årlig yield i beräkningen av målnivån på förmögenheten. Är exempelvis nettoinkomsten 578 000 SEK per år tillräcklig, krävs en portfölj av tillgångar som betalar ut denna summa varje år. 578 000 SEK motsvarar en årslön (inkomst av tjänst) på 1 000 000 SEK enligt skatteverkets hemsida för 2016.

Är kravet på varje investering 5% i nettoyield, krävs ett portföljvärde på totalt 578 000 / 0,05 = 11 560 000 SEK.

Nästa steg är att bestämma riskspridningen, d v s fördelningen mellan tillgångsslagen. Exempelvis kan aktier utgöra 50% och reala tillgångar (fastigheter) 50%. En viss andel kan med fördel avvaras i ytterligare riskspridning för hedge mot fall. Exempel är råvaror och valutor. Denna blogg fokuserar dock på de två förstnämnda tillgångsslagen, aktier och fastigheter. Placering i guld och valutor, som klarar ekonomiska kriser bättre kan dock vara en god idé.

Investeringar i reala tillgångar brukar i de flesta fall belånas till viss del. Exempelvis kan 25% utgöras av kontantinsats och resterande 75% av lånedel. Det gör att egna totala kapitalinsatsen blir 0,25*0,5*11 560 000 = 1 445 000 SEK för fastighetsdelen. Banker bör rimligtvis godkänna fördelningen och därmed finansiera direktavkastningen med resterande 4 335 000 SEK via lånedelen.

Notera då att portföljvärdet med eget kapital plötsligt nu sjunker till totalt 7 225 000 SEK (11 560 000 SEK – 4 335 000 SEK) för att yielda motsvarande 1 MSEK i årslön före skatt! Lägg därtill att om jag lyckas med konststycket och hitta en aktie med en årlig utdelningstillväxt på 10% så dubblas yielden på 7 år, vilket i sin tur halverar behovet av tillgångsvärdet för just den investeringen. Läs mer om den s k ränteeffekten här.

Aktieinvesteringen skulle också kunna utgöras av belåning, men på grund av högre volatilitet på enskilda värdepapper i förhållande till fastighetsmarknaden belånar jag med några få procent i ett läge då räntorna är mycket låga i förhållande till direktavkastningsmöjligheterna.

Vad har du för mål?

Continue Reading

ETF –riskspridning med ”high yield” och ”dividend growth”

Global X Superincome Preferred ETF (Ticker: SPFF) är en ”high yield” ETF som ger hela 5,3% i årlig yield (kurs: 13,59 USD). ProShares S&P 500® Dividend Aristocrats ETF (NOBL) är istället en “dividend growth” med 2,48% i yield (kurs: 55,20 USD). Båda är bra alternativ i en diversifierad utdelningsportfölj.

SPFF

SPFF innehåller 50 preferensaktier. Samtliga placerar sig bland Nordamerikas mest avkastande preferensaktier och följer därmed mer eller mindre S&P Enhanced Yield North American Preferred Stock Index. Exempel på papper är Wells Fargo & Co, HSBC och JP Morgan. Fonden delar för närvarande ut månadsvis 0,0725 USD per andel. Förvaltningsavgiften ligger på 0,58%. Ställer något av bolagen i innehavet in sin utdelning regleras det i portföljen för att följa strategin enligt ovan. Det bör rimligtvis säkra kontinuerlig utdelning. SPFF är ändå en riskfylld placering. Vid jämförelse med hur S&P U.S. preferred stock index utvecklades under finanskrisen, skulle SPFF sannolikt tappa ca 2/3 av sitt värde om den funnits då.

Det intressanta ur ett yieldperspektiv är dock om ETF:en bibehåller sin utdelning trots eventuellt ras. iShares U.S. Preferred Stock ETF (PFF) är en annan ETF som följer S&P U.S. preferred stock index bibehöll utdelningarna i jämn och fin takt trots raset under finanskrisen. Ca 0,2 dollar per månad delades ut till ägarna. Kursen för PFF bottnade då på runt 15 USD. Senaste årets utdelning är 1,81 USD, vilket ger en yield (on cost) på utmärkta 12% om investeringen tajmats på botten.

NOBL

NOBL har en annan spännande strategi och fokuserar enbart på aktier inom S&P 500 som haft utdelningstillväxt senaste 25 åren (”dividend aristocrats”). ETF:en innehåller 50 bolag och förvaltningsavgiften är låga 0,35%. Men varför välja utdelningstillväxt? Jo, för att en aktie som ökar utdelningen med 10% varje år har dubblat sin utdelning efter 7 år. Med denna ETF förväntar jag mig därför successivt höjd utdelning vilket också skett hittills.

Slutsats

Summerat är SPFF en riskfylld placering, men för mig som tittar på yielden ett högintressant alternativ. Köpet görs med fördel i det ögonblicket raset skett. NOBL däremot innehåller kvalitet och köp kan kontinuerligt göras utan behov av bra timing.

Håller du med?

Om ETF:er:
En ETF är en börshandlad fond. Den handlas som en aktie men liknar mer eller mindre en indexfond. ETF:er är relativt passivt förvaltade portföljer av värdepapper, vilket gör att förvaltningsavgiften är lägre än för en traditionell fond. Investeringen är ett bra alternativ för riskspridning av aktier inom en marknad eller nisch.

Om preferensaktier:
Preferensaktier har företrädesrätt framför andra aktier, när det exempelvis gäller utdelning och möjlighet att få tillbaka en del av investeringen om bolaget går under. Man är dock inte garanterad utdelning. Dessutom kan bolaget ha rätt att köpa aktien till förutbestämt inlösenpris som ofta är ursprungspriset.

Continue Reading